När Chalmers Tekniska Högskola äntligen hedrar hundraårsminnet av inte bara sin, utan hela Sveriges, första kvinnliga ingenjör, Vera Sandberg, har Göteborg fortfarande bara fått sin tredje staty av en namngiven kvinna. Icke desto mindre ser man i Jan Cardells känsliga händer att den offentliga statyns konstnärliga uttryck har genomgått en väsentlig utveckling mot en större realism under senare år. Resultatet blir att vi i ”Veras laboration” ser Sandberg i full aktion på jobbet.
LÄS MER:Göteborg har fått en tredje skulptur av historisk kvinna
För att fullt ut förstå Cardells strävan efter att framställa henne som en yrkesaktiv kvinna måste man stanna upp så att man ser att både hennes överkropp och händer faktiskt rör sig mot och ifrån laboratoriekärlen hon har framför sig. På kvällen läggs ytterligare en dimension till berättelsen när innehållet i de olika behållarna lyser upp den kvinnliga ingenjören och skapar en intim sfär runt henne och hennes tankar.
Tittar man närmare på hur Cardell har komponerat konstverket, ser man att utformningen av de olika bronsföremål som utgör kompositionens rekvisita är stram och sparsmakad. Framställningen av Sandbergs figur präglas däremot av en livlighet som ytterligare understryks av hur hennes främre fot sticker ut utanför den två meter höga sockeln.
Genom att ge henne en variant på knytblus skriver Cardell onekligen in henne även i vår tid och aktuella nutidshistoria kring lärda kvinnor.
Den bakre foten har bara den främre delen av fotbladet i marken så att det ser ut som att hon halvsitter på sin pall. Jag vågar därför gissa att det hade sett ut som om Sandberg var mitt i ett framåtsyftande steg, på väg av sockeln, om man tog bort all rekvisita.
Detta är ett mästerligt drag i framställningen av en för sin tid mycket ovanlig kvinna, medan hon för övrigt är klädd ungefär som kvinnor var för 100 år sedan. Lång kjol med tillhörande snäv dräktjacka, pärlhalsband och – knytblus! Sandbergs examen 1917 ägde också rum i emancipatoriska tider, bara två år senare röstade man genom förslaget om kvinnlig rösträtt i Sverige.
LÄS MER:Knytblusmanifestation i protest mot Akademien
Genom att ge henne en variant på knytblus skriver Cardell onekligen in henne även i vår tid och aktuella nutidshistoria kring lärda kvinnor. Det är helt enkelt ett genialt drag av konstnären i hans strävan att framställa en aktiv kvinna av sin tid i detta nu.
Det utmärkta valet av konstnär och verk mildrar alltså domen över Chalmers sena uppvaknande beträffande Vera Sandbergs bedrift.
”Veras laboration” (Jan Cardell, 2019), offentlig skulptur i Vera Sandbergs Allé.
Artikeln har ändrats i efterhand. I en tidigare version uppgavs att Vera Sandberg tog examen 1919, och inte 1917 som är den korrekta tidpunkten.
