Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/3

Vart är Jonatan Unge på väg?

Jonatan Unge blev aldrig någon revisor, till sin mammas besvikelse. Han blev istället en av landets mest uppskattade komiker med nerverna utanpå – ett släktdrag. Nu sätter sig Bonnierättlingen i "På spåret"-buren för att åka på en resa han redan ångrar. Vart är Jonatan Unge själv på väg?

Det sägs spöka i rum 397 på Hotell Eggers. En städerska ska ha gått in i rummet, sett en vithårig dam sitta i en stol, ursäktat sig och gått ut för att dubbelkolla att rumsnumret var rätt. Senare var damen försvunnen.

Jonatan Unge tycker att hotellet har en ”sinnessjuk inredning” och vill därför ses just här. Han tror inte på spöken men är ändå rädd för dem, hur det nu går ihop. Unge bär på sina egna demoner men skulle inte kalla dem för demoner, även om det var han som använde uttrycket först, utan hellre fånigheter. Hans ängslan är en av dem. En annan är åldersnojan och en tredje är den hysteri han drabbas av när nycklarna inte går att hitta.

– Då kan jag nästan börja gråta. Min dotter har sett mig gå sönder många gånger. Jag fastnar i tanken om att vi inte kan lämna lägenheten, säger han.

LÄS MER: Näpet, rått och utmärkt

Hur reagerar din dotter?

– Hon säger att det är fejkstress och att jag är en idiot. Hon tar det bra till skillnad från mamma, till exempel. Vi är båda höns.

Lampan på mediebranschen

Jonatan Unge kallar sin släkt för nervig; är son till journalisterna Ingemar Unge och Cecilia Hagen och född i rakt nedstigande led från förlagsgrundaren Albert Bonnier. Han växte upp i ett 200 år gammalt hus på Djurgården. Som liten insåg han att den bransch som merparten av släkten verkar i, gör en människa intressant.

– Folk brydde sig inte om vad min morbror, ekonomichefen, gjorde utan lampan hamnade alltid på de som jobbade i den där diffusa mediebranschen. Jag ville bli en del av den för att känna mig relevant runt middagsbordet.

Mamma tipsade istället om att bli revisor och vurmade för sporten tennis, för där fanns trygga anställningsvillkor och möjlighet att knyta kontakter.

– Det spelar ingen roll om det går bra eller dåligt i världen, skatten ska in och revisorer kommer att behövs. Men jag kan ju inte räkna. Hur skulle jag kunna ha koll på andras ekonomi när jag inte har koll på min egen?

En avundsvärd minnesbank

Som liten gick Unge under smeknamnet Centralmassivet av två anledningar: han var tjock och sökte uppmärksamhet. På lågstadiet spelade klasskompisarna revyer på terminsavslutningarna, och hans roller var alltid uppskattade. Två resor under barndomen injicerade ytterligare självförtroende i den lille underhållaren. Den första gick till Frankrike dit han, mamma och syster åkte för att hälsa på en väninna till familjen.

– Det var lite stelt, så jag sa ”vet ni att min pappa har sagt att Clark Gable hade den största kuken i Hollywood?”. De tyckte att det var så himla roligt och när vi åkte därifrån sa mamma ”bra sagt, de gillar sånt”, säger han och fortsätter:

LÄS MER: En något trött Jonatan Unge på Ståuppklubben

– På högstadiet bjöd en annan släkting med mig till Kreta. Det var nästan uttalat att jag var medbjuden för att underhålla taxichauffören. Hon tycket att tystnaden var så jobbig, så de satte mig i sätet bredvid så att ingen skulle ha ångest. Jag var aldrig intresserad av sport men lärde mig att det är en bra icebreaker, det är bara att säga ”vilket lag leder nu?”.

Unge flyttar över kakorna från servetten till snusdosan, snyter sig, plockar fler anekdoter ur sin avundsvärda minnesbank. Han sökte en identitet, som alla andra barn. En kompis till honom bestämde sig för att bara dricka hallonsoda så att alla visste att han var killen som var galen i hallonsoda, till exempel. Själv utforskade Unge sitt religiösa arv.

Jude som älskar bacon och jul

Han är född av en judisk mor och därför jude enligt läran. Femton år gammal kontaktade han närmsta religiöst aktiva släkting, som var präst.

– Han sa ”sök dig till judendomen istället” vilket är jättekonstigt sagt av en präst. Han skulle ju ha räddat min själ för det enda sättet att komma till himlen är genom att tro på Jesus. Min släkting förnekade mig alltså det. Jag sökte mig till judendomen för att kunna säga ”jag är jude” när någon frågade vem jag var.

Rabbinen nekade honom tre gånger, vilket är kutym och ett sätt för honom att försäkra sig om att personen i fråga verkligen vill konvertera, men fick sedan tonvis med böcker att läsa. I den hittade han definitionen av jude och kom till insikt. Född av en judisk mor var ju redan en.

LÄS MER: SEMST Demokrati täcker in för mycket

Unge kallar sig själv för en dålig sådan, älskar ju både bacon och jul. Han tror inte på Gud men ber ändå till honom, hur det nu går ihop. Det händer inför flygresor och har fungerat varje gång. Under gymnasietiden på Östra Real bekantade han sig med uttrycket ”lost jids” för första gången – ett samlingsnamn på de judar som inte har någon kontakt med församlingen.

Några klasskompisar bjöd med honom till Glämsta sommarläger, som anses vara hjärtat av den judiska församlingen i Sverige. Där jobbade han som kolloledare under sex somrar och fann en gemenskap, kompisen Aron Flam och början på en karriär. De delade intresset för standup och började uppträda på open mic-kvällar.

Ingen anställningstrygghet

Om Jonatan Unge haft koll på sin framgångsekonomi år 2019, hade han vetat att han ofta benämns som ”roligast i landet” och att de som gillar honom gör det bottenlöst. Men den anställningstrygghet som mamma önskade honom har uteblivit.

– Jag känner fortfarande att jag står på en matta som när som helst kan dras undan. Därför har jag svårt att tacka nej till jobb. Det finns ingen anledning för mig att giga för 3000 kronor i Kristianstad men jag gör det ändå, för om ett halvår kanske jag inte får några uppdrag. Och då har jag i alla fall tre lax från Kristianstad.

Förra vintern var kall; för detta flickvännen Nanna Johansson, serietecknare och komiker, lämnade honom. I samma veva fyllde han 40 och dåliga vanor har nu börjat äta på kroppen, erkänner han. Förutom att medicineras för sin adhd och reumatism, har Unge lagt om livet; tränar, äter bättre, försöker hantera saker som en ”vuxen” person. Han lider också av att vara just vuxen.

LÄS MER: De gjorde årets bästa standup i Göteborg

– Jag tycker det är tråkigt att vara ful. Det är trist att inte ha hår. Jag måste nog snagga mig istället för att lajva att jag har hår. Värst med att bli äldre är det fysiska förfallet. Du har krämpor och är trött jämt. Sen finns det inte längre tid att revanschera. Som ung kan du göra misstag i karriären eller sabba en relation men har ändå spelrum att fixa det. Du kan få ett nytt jobb, läka relationen men vid 40 känner du: varför ska jag engagera mig i det trasiga?

Det låter ganska skönt?

– Jo, men det är också tråkigt att tröttna på saker, säger han och fortsätter:

– Min pappa, till exempel. Han har läst så många böcker att han tröttnat. Det kommer ut en ny bok, han läser den och tänker ”den här är ju exakt som den där andra boken”.

Har alltid velat leva

När några av Unges yngre kompisar såg filmen ”Shutter Island” var de i chock över tvisten och över hur bra de tyckte att filmen var.

– Den var för dem som ”De misstänka” var för mig. Jag minns när jag var liten och hur fruktansvärt kul det var att gå i affären och handla. Man ba ”jaha, är det så en paprika ser ut” och tänkte ”JÄVLAR vad mycket kakor det finns!”. I dag slentrianspringer man in. Jag tror att tricket att hålla sig ung är att utsätta sig för nya grejer hela tiden. Sen orkar man inte. Men något i livet måste väl göra en beredd på att dö.

Kanske går det bara att ta ett andetag till när du tagit ditt sista, säger han i sitt Sommarprat. Unge har alltid velat leva; turen till psyket under vintern handlade ”bara” om att han var så olycklig att han inte visste vart han skulle ta vägen.

Ångrar sig redan

I dag är han på väg till Hisingen för att delta i "På Spåret" tillsammans med sin mamma. Unge flyr inte sina nerver utan vet att de är nödvändiga. För tio år sedan kunde han ringa mamma och fråga vad han skulle göra av prestationsångesten inför sin medverkan i program som "Tankesmedjan" eller "Morgonpasset".

– Hon svarade ”det är bra, du ska må dåligt inför varje krönika och intervju, annars blir det inte bra”. Jag tyckte det var tråkigt att höra att det skulle fortsätta så för resten av livet.

Att nu dela bur inför en miljonpublik kallar han för en superdum idé.

– Nu ångrar jag det. Vi gjorde "Lantzkampen" tillsammans, ett frågeprogram på radio som är mycket fånigare. Det blev urdålig stämning. Mamma ville bara prestera, undvika fiaskon och är aldrig avslappnad eller glad. Hon blir irriterad om jag svarar fel och nu är hon sur för att jag inte har läst på.

Går det?

– Man kan läsa om floder, lära sig huvudstäder och vilka de högsta bergen är. Hon påstår att det går. Vi har fått mejl från redaktionen som uppmanar till att plugga. Men jag läser inte mejl, säger Jonatan Unge.

Jonatan Unge

Född: 4 januari 1979.

Bor: Malmö.

Familj: Har dottern Dahlia, 8 år, tillsammans med sin ex-flickvän skådespelerskan Sissela Benn.

Bakgrund: Har medverkat i en rad radio- och podcastproduktioner. Gör podden Della Monde tillsammans med Simon Svensson och Kringlan Svensson och hörs/har hörts i "Lilla drevet", "Februaripodden", "Spela spel" och Unge-Meyers lidanden. Är en återkommande gäst i Ola Söderholms Stormens utveckling. Skriver också krönikor för Aftonbladet och har medverkat i tv-serier som ”Grillad” och ”Släng dig i Brunnen”. Prisades som Årets manliga komiker på Svenska Standup-galan i februari.

Aktuell: Tävlar i "På Spåret" tillsammans med sin mamma Cecilia Hagen. Spelar också Tore i SVT-serien ”Kurs i självutplåning” som bygger på Henrik Bromanders seriealbum med samma namn. Den handlar om Maria, spelad av komikern Evelyn Mok, som åker på clownkurs och blir utsatt för vuxenmobbning.

Jonatan Unge om…

… att ha barn: Det är skönt att tänka på någonting utanför sig själv. När jag har gjort ett dåligt uppträdande eller känner mig värdelös i övrigt så kommer jag hem till en person som är helt ointresserad av det. Och i början är många av problemen så enkla. Hon säger ”jag vet inte vad jag ska göra, jag är så ledsen” och man ba ”aha, det är för att dina skosnören inte är knutna!” och det kan man ju.

… sin dialekt: Det är stockholmska som har fuckats upp av Skåne. Jag har lagt till en konstig betoning som jag inte rår över. Dahlia (dotter reds anm.) har en blandning av stockholmska och skånska på grund av sina föräldrar och jag har nog börjat härma henne.

… om inspelningarna av ”Kurs i självutplåning”: Det var kul att spela in och alla var så dedikerade sin uppgift. En tjej var ansvarig för att ha koll på skuggor, en annan räknade moln och sa hur många sekunders luckor det är för ljus och sen fanns en stressare på plats. Hans uppgift var att stressa så att vi höll oss till tidsplanen. Alla hatade honom.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.