Vardagsliv - med en känsla av oro

ANNONS
|

Skymningsljus, scener från livet i välputsade amerikanska förortsmiljöer. Nattklädda människor, belysta detaljer, frusna och aningen skrämmande ögonblick som väcker frågor. Vad har hänt, vad blir nästa steg, varför står hon barfota utanför bilen, vad gör han utanför fönstret?

Fotografen Gregory Crewdson skjuter inte från höften. Han planerar sina bilder minutiöst, på senare tid med ett team à la filmbolag. Han brukar också jämföras med regissören David Lynch.

- Jag inspireras av mycket, men film och dess historia är definitivt en av de viktigaste källorna för mig, berättar Gregory Crewdson över telefonen från USA.

Förutom just Lynch nämner han Alfred Hitchcock, Orson Welles och David Cronenberg som viktiga influenser, liksom målaren Edward Hopper och fotografer som Walker Evans.

ANNONS

Gregory Crewdsons bilder ser ut att vara en enda perfekt exponering. I själva verket är nästan samtliga ett slags kollage av en hel serie tagningar av samma scen. Under efterarbetet av en produktion hämtar han utsnitt från de olika fotografierna och monterar samman dem i datorn till ett enskilt verk.

När han jobbar med scenerna drar han och teamet antingen i väg till en befintlig plats som en förort eller en byggnad, eller också bygger de hela miljön från noll. Det sistnämnda är ett grannlaga arbete, som kräver noggranna skisser av scenen.

- Men själv har jag aldrig varit något vidare på att måla. Jag arbetar tätt ihop med den konstnärliga avdelningen, säger han.

Tre teman har varit återkommande sedan han började fotografera för 20 år sedan. Han definierar dem som berättande i färg och ljus, en drift att finna mystiken i vardagslivet och en önskan att skapa ett slags psykologisk underton av ängslan.

- Min far arbetade som psykoanalytiker, så han kan indirekt ha format mig. Men jag är inte helt säker. Alla konstnärer har sitt sätt att berätta. Det här är mitt, säger Gregory Crewdson.

Just nu är Gregory Crewdson på familjesemester och hälsar på hos föräldrarna på Long Island och missade invigningen på Hasselblad center. Det är en utställning som sveper över hans fotokonst från 1985 till 2005. Han kommer till Göteborg först den 10 oktober då han ska hålla en föreläsning.

ANNONS

Närmast ska han återuppta arbetet i New York, där han är uppvuxen och fortfarande bor. De senaste åren har han jobbat med sviten Beneath the roses, 20 bilder gjorda under fyra produktionstillfällen på temat amerikanskt medelklassliv bekant från Hollywood.

I en av bilderna sitter en kvinna, gestaltad av skådespelerskan Jennifer Jason Leigh, övergiven på passagerarsidan i en bil vid ett trafikljus. Dörren på förarsidan är öppen men chauffören är försvunnen. Solen har gått ned, dimman kryper på.

En film på utställningen berättar historien bakom bilden. Den visar hur hela gatan spärras av i flera timmar medan horder av nyfikna samlas för att följa utvecklingen. Mängder med strålkastare monteras, en lastbil kör runt med konströk och några brandmän spolar asfalten för att skapa det rätta blänket.

Gregory Crewdson själv har sedan länge slutat trycka på avtryckaren själv. Det överlåter han åt assistenterna och koncentrerar sig nu i stället på att hitta rätt utsnitt och tilltal. Han justerar, regisserar och gör high fives, som en peppande lagledare.

I somras fotograferade han och teamet femte och sista delen i Beneath the roses. Det ska under nästa vår leda till utställningar i New York, Los Angeles och London samt färdigställas i en bok

Han säger att han inte har en aning om hur finalavsnittet kommer att bli. Först nu när han återgår till arbetet med att göra finliret i datorn kommer han att upptäcka vad han har gjort.

ANNONS

- Det är en smärtsamt process. Att göra bilderna tycker jag alltid är mest spännande medan slutproduktionen mest är jobbig, säger han och tillägger att det aldrig blir som han har tänkt sig.

- För all slags framställning gäller att det är omöjligt att duplicera vad du ser. Det gäller bara att inse det och börja bygga något annat. Sådan är konstens natur.

Gregory Crewdson

ANNONS