Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Tina Askanius och Jannie Møller Hartley, som genomfört studien som nu publicerats via Nordicom vid Göteborgs universitet. Bild: Maria Kyriakidou
Tina Askanius och Jannie Møller Hartley, som genomfört studien som nu publicerats via Nordicom vid Göteborgs universitet. Bild: Maria Kyriakidou

Stora skillnader mellan svensk och dansk metoo-bevakning

I Sverige en revolution och en uppgörelse med patriarkatet, i Danmark en häxjakt. Skillnaderna i hur metoo gestaltades i svensk och dansk press var stora, visar en studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet.

LÄS MER: Recension: "Den nordiske metoo-revolution" – Marianne Stidsen

Metoo landade samtidigt i hela världen, men utspelade sig olika beroende på i vilket land man tittar. Det gällde även inom Skandinavien.

– Inte minst i Sverige och Danmark som ofta klumpas ihop när det kommer till jämställdhet, och i internationella studier betraktas vi mer eller mindre som samma. Man pratar om "skandinavisk feminism", men i verkligheten är vi ganska olika och har utvecklats åt olika håll det senaste årtiondet, säger Tina Askenius lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö som gjort studien tillsammans med Jannie Møller Hartley vid universitetet i Roskilde, Danmark.

De undersökte hundratals tidningsartiklar i de bägge ländernas fyra största tidningar, och metoo-bevakningen var fyra gånger större i Sverige.

Tvärtom i Danmark

De kunde se att den danska mediebevakningen präglades av fler negativt vinklade artiklar. Dessutom dök diskussionen om rättssäkerhet, häxjakt och risk för etiska övertramp upp tidigt i danska medier.

– Redan första veckan pratades det om att nu har det gått för långt, att man inte kan dra alla över en kam, och att inte alla män är våldtäktsmän.

– Man kan säga att det var tvärtom mot Sverige, där man tidigt pratade om maktstrukturer och patriarkat, och där frågan om pressetik och rättssäkerhet kom senare.

Var i tidningen frågan tog plats skiljde sig också åt. I Sverige fick metoo stort genomslag på nyhetsplats, där både politiker och andra makthavare krävde krafttag, samtidigt som de också ställdes till svars. I Danmark fördes diskussionen primärt på tidningarnas kultur- och debattsidor.

"En större gemenskap"

En förklaring, säger Tina Askanius, är att jämställdhetsfrågan inte erkänts som ett politiskt problem på samma sätt i Danmark, och att länderna därför har olika förutsättningar för en offentlig debatt om sexuella övergrepp och maktstrukturer.

Det gjorde att tröskeln för att skriva om metoo blev högre för danska journalister.

– I Sverige landade vi i ett redan befintligt samtal om kön och jämställdhet, medan man i Danmark inte utgick från en premiss om att vi lever i ett ojämlikt samhälle. Så diskussionen där startade i huruvida det här är ett problem alls. Som journalist i Sverige som skriver om jämställdhet känner många att de ingår i en större gemenskap, vilket man inte riktigt gör i Danmark.

Studien “Framing Gender Justice. A comparative analysis of the media coverage of #metoo in Denmark and Sweden” är gjord av Tina Askanius och Jannie Møller Hartley och publicerad i tidsskriften Nordicom Review, som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Artiklar publicerade i danska tidningarna Politiken, Berlinske, BT och Ekstrabladet, samt i de svenska tidningarna DN, SvD, Aftonbladet och Expressen undersöktes.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.