Tina Askanius och Jannie Møller Hartley, som genomfört studien som nu publicerats via Nordicom vid Göteborgs universitet.
Tina Askanius och Jannie Møller Hartley, som genomfört studien som nu publicerats via Nordicom vid Göteborgs universitet. Bild: Maria Kyriakidou

Stora skillnader mellan svensk och dansk metoo-bevakning

I Sverige en revolution och en uppgörelse med patriarkatet, i Danmark en häxjakt. Skillnaderna i hur metoo gestaltades i svensk och dansk press var stora, visar en studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet.

ANNONS
|

LÄS MER:Recension: "Den nordiske metoo-revolution" – Marianne Stidsen

Metoo landade samtidigt i hela världen, men utspelade sig olika beroende på i vilket land man tittar. Det gällde även inom Skandinavien.

– Inte minst i Sverige och Danmark som ofta klumpas ihop när det kommer till jämställdhet, och i internationella studier betraktas vi mer eller mindre som samma. Man pratar om "skandinavisk feminism", men i verkligheten är vi ganska olika och har utvecklats åt olika håll det senaste årtiondet, säger Tina Askenius lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö som gjort studien tillsammans med Jannie Møller Hartley vid universitetet i Roskilde, Danmark.

De undersökte hundratals tidningsartiklar i de bägge ländernas fyra största tidningar, och metoo-bevakningen var fyra gånger större i Sverige.

ANNONS

Tvärtom i Danmark

De kunde se att den danska mediebevakningen präglades av fler negativt vinklade artiklar. Dessutom dök diskussionen om rättssäkerhet, häxjakt och risk för etiska övertramp upp tidigt i danska medier.

– Redan första veckan pratades det om att nu har det gått för långt, att man inte kan dra alla över en kam, och att inte alla män är våldtäktsmän.

– Man kan säga att det var tvärtom mot Sverige, där man tidigt pratade om maktstrukturer och patriarkat, och där frågan om pressetik och rättssäkerhet kom senare.

Var i tidningen frågan tog plats skiljde sig också åt. I Sverige fick metoo stort genomslag på nyhetsplats, där både politiker och andra makthavare krävde krafttag, samtidigt som de också ställdes till svars. I Danmark fördes diskussionen primärt på tidningarnas kultur- och debattsidor.

"En större gemenskap"

En förklaring, säger Tina Askanius, är att jämställdhetsfrågan inte erkänts som ett politiskt problem på samma sätt i Danmark, och att länderna därför har olika förutsättningar för en offentlig debatt om sexuella övergrepp och maktstrukturer.

Det gjorde att tröskeln för att skriva om metoo blev högre för danska journalister.

– I Sverige landade vi i ett redan befintligt samtal om kön och jämställdhet, medan man i Danmark inte utgick från en premiss om att vi lever i ett ojämlikt samhälle. Så diskussionen där startade i huruvida det här är ett problem alls. Som journalist i Sverige som skriver om jämställdhet känner många att de ingår i en större gemenskap, vilket man inte riktigt gör i Danmark.

ANNONS

Studien “Framing Gender Justice. A comparative analysis of the media coverage of #metoo in Denmark and Sweden” är gjord av Tina Askanius och Jannie Møller Hartley och publicerad i tidsskriften Nordicom Review, som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Artiklar publicerade i danska tidningarna Politiken, Berlinske, BT och Ekstrabladet, samt i de svenska tidningarna DN, SvD, Aftonbladet och Expressen undersöktes.

ANNONS