Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/4

Hynek Pallas: Statydebatten i Sverige är historielös

Ivar Arpi, Stina Oscarson och Henrik Arnstad: från olika perspektiv förringar de alla tre ett viktigt amerikanskt minnesarbete över landets långa, rasistiska historia.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Att inte se skogen för alla träd. Så brukar det heta när man dras in i detaljer så pass mycket att man missar helhetsbilden. I den svenska debatten är det dags att undra om inte historien nu skyms av ömmande omsorg för alla statyer.

Det var förstås givet att reaktionen skulle komma – kulturkriget tog bara pandemipaus. Dessvärre har det inte inneburit slipade argument och självreflektion utan cementerade positioner. Vad som började med en amerikansk debatt om monument med kopplingar till slaveriet – där den till synes hastiga reaktion med vilken statyer nu ryker är del i en lång debatt och ett arbete som knappt har synts i Sverige – har vattnats ut till raljant positionerade om huruvida vi ska riva pyramiderna. ”Demokratin uppfanns av slavägare i Aten. Är det verkligen okej att rösta?”, skriver Svenska Dagbladets ledarskribent Ivar Arpi på Twitter (27/6).

I en vid det här laget typisk text i ämnet, denna av Stina Oscarson i SvD (29/6), staplas slavägarmonument, Karl XII-statyn, Pippis pappa och pyramiderna huller om buller och utan åtskillnad i bekanta argument om att de berättar något om ”vårt förflutna”.

För att föra tillbaka blicken där den hör hemma – inte på samtliga världens monument på samma gång eller på en barnbok från 1945 – så har vi nått punkten där det åter är dags att påpeka att den amerikanska debatten handlar om symboler och monument som uppförts eller aktiverats i rasistiskt syfte. De har uppförts för att förfalska historien om det amerikanska inbördeskriget, byggts för att skapa myter om att Sydstaterna stred för ädlare syften än kedjeslaveri. De har använts mot svart integration, för att rättfärdiga segregationslagarna och mot medborgarrättslig kamp.

Det såret är så pass färskt att det blir absurt att – som Oscarson vill göra gällande – statyerna inte har med dagens gemensamma värderingar att göra. Vit makt-politiken som ledde till att slavägarstatyer uppfördes på 1960-talet har stabil förankring i Trump-administrationen.

Linné var inte General Lee

Uppgörelsen är därmed en viktig ingrediens i en nation vars rasistiska arv i hög grad påverkar samhället än idag. I synnerhet sydstaterna har en mycket lång väg att vandra (se exempelvis ”Learning from the Germans: Race and the memory of evil”, recenserad i GP 22/11/19). Den närmaste jämförelsen till det som nu sker – en man helst inte nämner när man relativiserar slavägare med Pippi Långstrump eller ägnar sig åt marmorbysternas historienostalgi på blå ledarsidor – är hur folken rev Leninstatyer från Riga till Berlin 1990.

Inget sådant är giltigt för pyramiderna. Inte för Aten. Men det är heller inte giltigt för statyer av Carl von Linné eller Gustav III. Att försöka annektera viktigt amerikanskt minnesarbete för att stärka sin svenska historiestrid, så som Henrik Arnstad gör (Aftonbladet 17/6), är att förringa det som sker i USA. Linné var inte general Lee eller Leopold.

Med det inte sagt att vi inte behöver diskutera den svenska rasismens historia. Men det bör inte konstrueras ”bakvägen” där man gör Linné till något han inte var eller försöker placera svensk kolonialism i nivå med Leopold II:s massmord i Kongo.

Man önskar sig helt enkelt, och det särskilt av historiker liksom av dem som oroas för att historien ska suddas ut om en staty rivs – lite mer historiskt medvetande än det som för tillfället uppvisas i svenska debatt.

Läs mer av Hynek Pallas

LÄS MER: Finta inte bort rasismen

LÄS MER: Sverige – den eviga oskuldens land

LÄS MER: Vithetsstudier behövs för att förstå rasismen

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.