Länge är Alexander Mahmoud tjock. Gris, fetto, elefant kallar de honom i skolan. Hans fetma och kamp mot densamma följer honom genom livet, och genom hans sommarprat.
LÄS MER:Recension: Sommar i P1 - Gunilla Kindstrand
Som den gången han och mamman blir utskällda på parkeringen i Ullared för att de båda är för tjocka. Eller den gången de måste bila ner till Malmö för att hitta en passande studentkostym, som visserligen har för långa armar och fula axelvaddar, men som sitter bra över magen.
Hans milstolpar i livet har inte handlat om åldrar och år, utan om vikt och kilon.
100 kilo. 160 kilo. 200 kilo.
Vem?
Uppmärksammades stort för ett reportage om vardagsrasismen i sin småländska hemby inför valet 2014. Reportaget nominerades till Stora Journalistpriset i klassen Årets berättare. Har även gett ut den självbiografiska boken Mellan rummen.
Arbetar som frilansfotograf åt Dagens Nyheter och har även skrivit flera reportage, bland annat om Iryna som förlorade ett ben i terrordådet på Drottninggatan.
Maten rymmer alla hans känslor, glädje, sorg, skam. Han genomför en gastric bypass, blir smal. Oroar sig över om han kan ge samma kärlek till någon eller något annat.
Frågan är om inte kameran ändå är den största av hans kärlekar. Den tar honom först till Smålandspostens ungdomsredaktion, och sedan till Stockholm och ut i världen.
LÄS MER:Sommar i P1: Ola Serneke
Det blir ett självporträtt i helfigur, och trots att Alexander Mahmouds bara är 29 år gammal blir det mycket av en vaggan till graven-berättelse, med extra allt. Alla stickspår blir svåra att ta in.
Det är synd. Jag hade hellre fått veta mer om hur han under åtta månaders tid försökte få tag på telefonnumret till Iryna, som förlorade ett ben i terrorattacken på Drottninggatan, och som nu ska utvisas.
Sommarpratare 26/7: Sissela Kyle, skådespelare, regissör
