Ringhals 2 med Ringhals 1 i bakgrunden. Verket i Varberg har två reaktorer i drift, samt två reaktorer som är under avveckling.
Ringhals 2 med Ringhals 1 i bakgrunden. Verket i Varberg har två reaktorer i drift, samt två reaktorer som är under avveckling. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Lars Henriksson: Slutdaltat med naturen – fritt fram för industrin

När Kristersson presenterade sin klimatpolitik låg mycket fokus på kärnkraft. Miljödepartementet ska stängas och miljöfrågorna hamnar hos en ungdomspolitiker. Sällan har vi sett en regering som så tydligt bortprioriterar klimatfrågorna, menar Lars Henriksson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Det finns något i atomkraften som ger fantasin vingar. I Disneyfilmen ”Vår vän atomen” från 1957 skulle den fredliga atomens oändliga eld – ren, tyst, riklig – snart driva flygplan och ta oss ut i rymden. Några år innan hade ordföranden för USA:s atomenergikommissionen förklarat att kärnkraften skulle leverera energi i sådan mängd att elräkningar skulle bli meningslösa. Då hade ännu ingen kommersiell reaktor startats. Sjuttio år senare kommer elräkningarna som bekant fortfarande.

Samma fantasifulla inställning är ledstjärna för regeringens energipolitik. Allt ska lösas med atomkraft och gärna med oprövad teknik. Som industrins senaste strålande löfte, SMR, små reaktorer som ska tillverkas på löpande band. Att ingen ännu är i bruk eller att de enligt färska studier, som uppmärksammats av bland andra SVT, skulle ge mångdubbelt radioaktivt avfall är inget bekymmer(22/6). Eller är det ett problem?

ANNONS

Varför annars lova 400 miljarder i kreditgarantier, förenklat tillståndsförfarande och att “bekosta alla kostnadsökningar som uppstår på grund av nya säkerhetskrav.” Och som grädde på moset, extra bidrag för att atomkraften “bidrar med stabilitet i energisystemet” som ska betalas av dem ”som inte bidrar med stabilitet”. Sol och vind ska alltså göra kärnkraften lönsam.

I Disneyfilmen ”Vår vän atomen” från 1957 skulle den fredliga atomens oändliga eld – ren, tyst, riklig – snart driva flygplan och ta oss ut i rymden.

Som språngbräda ut i framtidsfantasin använde Kristersson i regeringsdeklarationen ett beprövat grepp: det gyllene förflutna och påstod att Sverige på 70-talet var i det närmaste fossilfritt. I motsats till många idealiseringar av historien är dock denna enkelt kontrollerad. Bara en nätsökning bort kan alla som vill kan se att Sveriges fossilförbränning aldrig, varken förr eller senare, varit högre än just då. Att en statsminister fabricerar lättkollade fakta som en Trump i högform är inte så smart. Att han kommer undan med det är tyvärr en logisk fortsättning på den valkampanj vi just genomlidit.

När dessutom Miljödepartementet stängs och miljöfrågorna hamnar hos en ungdomspolitiker underställd energi- och näringslivsminister Ebba Bush är det en signalpolitik av som fått ledande SD-företrädare att twittra på sig av upphetsning. Slutdaltat med naturen och fritt fram för industrin! En energipolitik som hämtad från partiets egen utredning!

Alltså den utredning som gjorts av Elsa Widding, nyvald riksdagsledamot, förespråkare av massiv utbyggnad av kolkraft och vars främsta politiska merit är ett maniskt förnekande av den samlade vetenskapen om jordens klimat.

ANNONS

En ståndpunkt som, om det funnits det minsta bevis, skulle vara Nobelprismaterial eftersom den skulle vända upp och ner på fysikaliska lagar som varit kända sedan 1800-talet.

Om regeringspolitiken innehåller ett övermått av fantasi saknas den jordnära slutsats som de flesta dragit: Att det är klokt att minska energiförbrukningen. Lägre konsumtionen av energi i alla delar av samhället är faktiskt det enda som snabbt kan minska utsläppen av växthusgaser. Men en sådan tanke finns inte i denna regerings föreställningsvärld. Den skulle direkt hamna på kollisionskurs med den politiska överideologins allra heligaste ko, oändlig tillväxt. Och vem vill inte att lyckan, barnen eller vetet ska växa?

Men deras tillväxt är en annan: tillväxten av kapital, den rastlösa jakten på högre vinster som kräver ett ständigt större flöde av råvaror och energi, oavsett till vilken nytta eller skada för människor och natur. I denna grundhållning skiljer sig inte den nuvarande regeringen från tidigare, men sällan har vi i vårt land sett makthavare som så uttalat sätter detta särintresse före vår livsmiljö.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Vi borde inte skratta bort Julia Kronlids kreationism

LÄS MER:Den rasistiska realismen är inte logisk

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS