Vad är konst och var finns den?
Utifrån den frågeställningen har konstnären Esther Shalev-Gerz arbetat i ett år och intervjuat 38 konstnärer för konstprojektet Konstens plats. Som GP berättade förra hösten väcktes idén redan för två år sedan, efter ett möte med kulturföreningen bob som ställde krav på ett kulturhus i Bergsjön.
Nu är det några dygn efter att kommit rest till Göteborg för att slutföra sina installationer. Ett par dagar före Göran Johansson ska invigningstala i Bergsjön. Och tio minuter sedan teknikerna fått allt att fungera med de fyra bildskärmar som fyller en av salarna i Konsthallen.
Hennes kroppsspråk signalerar lättnad, men hon säger att hon inte vet vad hon känner nu när allt fallit på plats.
- Jag är väldigt glad över att ha fått arbeta med alla. Samtidigt har det sannerligen inte varit någon konfliktfri resa, för det är alltid svårt att ändra folks tankesätt. Men mitt arbete är att bjuda in och få folk att komma närmare. Det är vad konst gör och alltid har gjort, säger Esther Shalev-Gerz som samtidigt ställer krav på publiken.
För att uppleva hela hennes nya verk måste besökaren göra en resa från Bergsjön till Götaplatsen, eller vice versa.
Esther Shalev-Gerz gestikulerar mellan bildskärmarna i Konsthallen och förklarar att här finns platsen och rösten. Konsten och bilden finns i köpcentret på Rymdtorget. Allt är resultatet av de öppna frågorna "Hur skulle du definiera konst?" och "Var finns den plats där konsten äger rum?".
De människor hon intervjuat är alla baserade i Bergsjön. Det är bildkonstnärer, musiker, hantverkare, poeter och så vidare, människor som kulturföreningen bob satt henne i kontakt med.
- Deras definitioner är underbara och fastän att de kommer från alla möjliga länder är de ändå väldigt svenska, något som gjorde mig förvånad. Till exempel "Konst är till för alla". För mig är det en typisk svensk definition, säger Esther Shalev-Gerz som bor i Paris men regelbundet besöker Göteborg som professor vid Valand.
Hon har delat in svaren i fyra grupper och gjort modeller till dem i tolv minuter långa filmer. De loopas i de olika skärmarna i Konsthallen samtidigt som besökaren får höra berättelserna i hörlurar. En gestaltar skapandet hemma i bostaden, en annan uttrycker drömmar om en egen ateljé, en tredje visar vitt skilda visioner om hur ett kulturhus skulle kunna se ut i Bergsjön. En idékläckare talar exempelvis om att ett kulturhus kan ha zigenarstuk, finnas i ett slags tågvagnar som kommer och går.
Och i en fjärde skärm materialiserar sig ickeplatsen, konsten som kommunikation mellan människor, som en våg, som yttringar utan behov av särskilda zoner.
- När du lever i Bergsjön är det kanske inte så långt till den tanken. Där finns ingenting, ingen plats för konsten, säger Esther Shalev-Gerz.
Hon kliver ut ur den pampiga lokalen för samtidskonst vid Götaplatsen och sätter sig i bilen som rullar mot Bergsjön. På vägen talar hon förtjust om vilket fantastiskt ljus Göteborg har och beklagar sig samtidigt över dess konstliv.
- Det finns alldeles för lite för en så stor stad, säger hon.
Utanför konditoriet vid Rymdtorget sitter en grupp män och sippar stillsamt på sitt te medan slipmaskiner och skruvdragare går på högvarv vid väggen mittemot. Några byggare skruvar upp en stor skärm som Esther Shalev-Gerz film ska projiceras på. Hon kontrollerar statusen på projektorn som hänger inne i konditoriet och filmen går igång.
Här får man se dem som talar på Konsthallen. Det är en tyst installation med korta klipp på var och en av de 38 Bergsjöborna i deras hem. Citat av deras konstdefinitioner varvas med lika många hämtade från Magiciens de la Terre, en stor och omdiskuterad utställning som visades i Paris 1989.
"Att dansa är ett måste", står det. "Konst upplöser tiden och övervinner sjukdom". "Utan konst finns inget liv".
Liksom i Esther Shalev-Gerz verk First generation, som tidigare i år turnerat runt i Sverige och Europa, filmas människorna medan de lyssnar till sina egna berättelser. Det är en viktig process, menar hon.
- Som konstnär sysslar du hela tiden med att minnas dig själv och försöka förstå. Det handlar om det eviga sökandet, att upptäcka världen genom konst och konst genom världen. Det måste ständigt göras om för vi förändras och världen förändras. Ingenting är varaktigt.
Filmen på väggen i köpcentret väcker nyfikenhet. Maria Barota, som varit inne och handlat, kommer fram och undrar vad som står på. Hon tycker att kulturlivet är närmast obefintligt i Bergsjön, är visserligen måttligt konstintresserad men samtidigt lockad av större händelser. Esther Shalev-Gerz berättar kort vad som är på gång och sticker till henne några vernissagekort.
- Spännande! säger Maria Barota.
Genom att klyva verket har ytterligare en dimension tillkommit, menar Esther Shalev-Gerz som hoppas att göteborgarna ska anta utmaningen att foga samman delarna.
- När man delar ett verk skapas ett utrymme som inte fanns från början, något händer under resan som kanske tar tjugo minuter. Så besökarna har verkligen en aktiv del, säger hon och tillägger att detsamma gäller de 38 deltagarna.
- De här människorna känner inte att de blir lyssnade till. Konst handlar om att lyssna. Så vi ska lyssna mer, och samtidigt tala mer. Det gör de här.
