Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Utställningsaffisch för
Utställningsaffisch för "Vi & Dom", som producerats av Polismuseet i Stockholm. Bild: pressbild

Recension: "Vi & Dom" – Göteborgs stadsmuseum

Polismuseets vandringsutställning om hatbrott har nått Göteborgs stadsmuseum. Sanna Samuelsson ser en problematisk berättelse om den goda staten.

Utställning

Vi & Dom

Göteborgs stadsmuseum

Vandringsutställning

T o m 16/8 2020

Hatbrottslagstiftning brukar ses som ett lackmustest på hur tolerant ett land är mot minoriteter. Samtidigt är hatbrottslagstiftningen baserad på förekomsten av våld. Att vissa grupper blir utsatta på grund av sitt ”annorlundaskap”. I ett bättre samhälle skulle lagen inte behövas.

LÄS MER: Recension: "The art of Banksy" – Galleri Fredstan

I Sverige omfattar lagstiftningen brott mot personer som blir utsatta på grund av sin ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse och sexuell läggning. Även ”könsöverskridande identitet eller uttryck” inkluderades äntligen 2018.

Utställningens tidslinje börjar med ett ”hatbrott” från staten, en dom mot två homosexuella män 1897 och slutar med ”stärkt skydd mot transpersoner” och ”Hatbrott och demokratibrott fortsätter att prioriteras” som väl är en förhoppning.

Det blir en märklig berättelse om den toleranta statens framväxt.

Det blir en märklig berättelse om den toleranta statens framväxt. Men tidslinjen lyckas inte skyla över att majoritetens hat ofta speglas i staten, och vice versa. Och så polisens våldsmonopol på det.

LÄS MER: Recension: "Ned med vapnen" på Stora teatern

Utställningen kompliceras också av tillämpningen och det offentliga samtalet. Skolattacken i Trollhättan 2015 omnämns i utställningen som ett hatbrott, liksom Peter Mangs, med det sedvanliga bisarra epitetet ”serieskytt”.

”Vi & Dom” vänder sig till barn och unga, för att pedagogiskt informera om förekomsten av fenomenet, att det finns en hatbrottslagstiftning, hur man anmäler och hur rättsprocessen går till. Den utgår från det utökade uppdrag som polisen fått kring att förebygga hatbrott.

LÄS MER: Förhäxande om Spice Girls-paradoxen

Utställningen kan vara viktig för många barn och unga som ser den, som kanske inte känner till lagstiftningen. Men den väcker dubbla känslor.

I utställningen intervjuas en kvinna i hijab, som säger att trakasserier pågår dagligen, att hon inte orkar anmäla allt. Men säg att en muslim anmäler att hon blivit trakasserad och fått sin slöja avriven, samtidigt som det pågår en debatt om att införa slöjförbud i skolan. Om det införs, vem ska riva slöjan av henne? Är det läraren, en ordningsvakt, hon själv? Då är det plötsligt inte ett hatbrott längre.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.