Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/6

Recension: "The new pope" – C More

Snyggt och småporrigt som en gammal Madonnavideo. Men också föråldrat, sexistiskt och märkligt innehållslöst. Johanna Hagström har sett "The new pope" på C More.

Tv-drama

The new pope

C More (9 avsnitt)

Av: Paolo Sorrentino

Med: John Malkovich, Jude Law, Silvio Orlando, Cécile de France.

Premiär: Söndag 26 januari.

Det finns en hel del som är väldigt snyggt i "The new pope", ja rent av läckert. Den italienske regissören Paolo Sorrentino blåser på med sin signaturstil: kitschiga hårdestetiserade tablåer och blanda högt och lågt, gammalt och nytt – och så generösa mängder ung, naken hud på det.

I den förra säsongen, som hette "The young pope", brakade Jude Laws amerikanske påve Pius XIII in i Vatikanens maktmaskineri med mer sex appeal och nyckfullhet än kardinalerna stod ut med. Så slutade också det hela med att han segnade ner i en mystisk hjärtåkomma.

LÄS MER: Jennifer Lawrence ska spela gangster

Där ligger han nu, snyggpåven Pius XIII, efter lyckad hjärttransplantation men i djup koma sedan nio månader. "The new pope" inleds med att en ung nunna ska tvätta av hans kropp, men bara att vara i närheten av det påvliga paketet, dolt under en servett, ger henne kåtslag, stackarn.

Det är stundtals lustfyllt att titta på; sexigt, ballt och med en massa referenser till gamla coola regissörer. Men det är inte intressant.

Så över till förtexterna, som liknar en småporrig Madonnavideo från hennes "Sex"-period på 90-galet, med en hoper varma unga nunnor som iförda nattsärkar åmar sig vid ett kors av pulserande neonljus till piffig samtida elektromusik.

"Marvellous, but outdated", säger Vatikanens kommunikationsansvariga Sofia Dubois i ett senare avsnitt. Jag kommer inte ihåg vad hon kommenterar, men precis så känns det att se "The young pope". Det är stundtals lustfyllt att titta på; sexigt, ballt och med en massa referenser till gamla coola regissörer. Men det är inte intressant.

LÄS MER: Då får "The new pope" svensk premiär

När snyggpåven (Law, som med åren blivit allt mer lik Udo Kier) vägrar vakna så reser en delegation ledd av den maktkåte (ja, alla är kåta, det är eventuellt det Sorrentino vill lära oss om katolicismen) kardinalen Angelo Voiello (Silvio Orlando) till England.

Upplagt för maktkamp på himmelsk nivå om/när snyggpåven vaknar.

Där fiskar de upp den sköre och intellektuelle aristokraten John Brannax (John Malkovich) som alltså blir påve-stand in vid namn John Paul III. Riktigt så lättstyrd som Voiello hade hoppats att han skulle vara är den nye påven såklart inte. Alltså: Upplagt för maktkamp på himmelsk nivå om/när snyggpåven vaknar.

Jag får tillstå att det händer något positivt när John Malkovich gör entré i det andra avsnittet. Han har en lågmäld intensitet som gör mig intresserad av att veta mer av vad som pågår i hans inre, under det manieristiska utanpåverket.

LÄS MER: Jude Law: "Det lättaste jobb jag haft"

Ändå är huvudkänslan efter fyra avsnitt tomhet. Jag spänner blicken i hopp om att hitta ett budskap, ett innehåll som berättigar den påträngande estetiken och regissörens uppenbara fäbless för att slicka unga tjejers kroppar med kameran, men misslyckas. Det blir som att bläddra i ett modemagasin när det är som tröttast.

Ska ni se ett av alla påve-draman som kommit på sistone så välj långfilmen "The two popes" på Netflix. Den lyckas med konststycket att klä av Vatikanens maktmän, fast på ett intelligent sätt.

LÄS MER: Recension: "The two popes"

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.