En sund själ i en sund kropp. Så vill det ekologiska odlarsamhället Jordnära sammanfatta sin livssyn. Säg såhär: det stämmer till hälften. Här finns inga sunda själar. Här finns däremot taggtråd och truppgymnastik.
Att något är rejält fel förstår man rätt snabbt. Faktum är att Johan Rheborg i rollen som den biodynamiske fullblodspsykopaten Kent är genuint obehaglig från början till slut. Kent är så långt ifrån Rheborgs småstörige men rätt omtänksamme Fredde i ”Solsidan” det överhuvudtaget går att komma.
LÄS MER:Fem tv-tips om människans stora skräck
Men även om Johan Rheborg är den som gör starkast intryck imponerar även rutinerade Fares Fares i rollen som Johnny och Sofia Karemyr gör en övertygande insats som den truliga tonåringen Nicole.
Hemligheter bakom varje rova
Nå. Till den ekologiska sekten Jordnära kommer alltså den ångestridne Johnny som nyanställd chaufför och allt-i-allo. Med sig har han de båda föräldralösa och fosterhemsplacerade tonårssystrarna Nicole och Maria (Ylvali Rurling), som givetvis undrar var de har hamnat någonstans.
Det gör vi allihop. För även om regissören Amir Chamdin (Cornelis, Hassel) låter oss förstå att odlarbasen Kent och matriarken Maude (Anna Björk) leder en samling riktigt sjuka människor går den fulla vidden av grindsamhällets galenskap upp först efter ett par avsnitt.
Kasta in lite av Jordan Peeles hyllade rysare ”Get out” och ni förstår vartåt den här genetikfesten barkar. Helt åt helvete.
Här ruvar nämligen hemligheter bakom varje rova. Den råa rasismen blir alltmer uppenbar, hierarkisk och brutal. De svenska odlarna föraktar sina polska arbetare som i sin tur spottar och slår efter ”araben” Johnny.
I takt med att historien rullas upp får den spännande och snyggt filmade ”Partisan” även ekokollektivet Jordnära att lämna de fredliga antroposoferna i Järna bakom sig och förvandlas till en svensk version av den chilenska nazistbyn Colonia Dignidad i HBO-serien ”Dignity”. Kasta in lite av Jordan Peeles hyllade rysare ”Get out” och ni förstår vartåt den här genetikfesten barkar. Helt åt helvete.
LÄS MER:Fem tv-tips du inte får missa i augusti
Tyvärr håller det inte hela vägen i mål. Jag uppskattar att slutet blir lite hängande i luften men den våldsamma uppgörelsen mellan den svårt blödande Johnny och Kent i sin ärmlösa pullover känns mer än lovligt fånig. Och direkt påklistrad.
Det finns andra saker att störa sig på i ”Partisan”, man lämnas till exempel med betydligt fler frågor än svar, men som stämningsfull nagelbitare fungerar den ändå alldeles utmärkt.
