Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/3

Recension: "Älska mig" – Viaplay

Hitta någon som ser på dig som Sverrir Gudnason ser på Josephine Bornebusch. Det är sensmoralen i höstens mest förtjusande serie: "Älska mig".

Dramakomedi

Älska mig

Viaplay (6 avsnitt)

Regi: Josephine Bornebusch.

Med: Josephine Bornebusch, Sverrir Gudnason, Johan Ulveson, Gustav Lindh.

Premiär: Fredag 11 oktober.

"Har jag skrivit det här bara för att få ligga med Sverrir Gudnason?" skämtar Josephine Bornebusch i en DN-intervju inför premiären av "Älska mig", Viaplayserien som hon både skrivit, regisserat och spelar huvudrollen i.

Om så är fallet så säger jag bara: Well played, Josephine!

För jäsiken i min lilla höstfrusna själ så Sverrir Gudnason jobbar med de där hundögonen han begåvats med. Om det bara finns en sensmoral med hela serien så är denna: Hitta någon som ser på dig så som fotomodellen Peter (Gudnason) ser på den taggiga läkaren Clara (Bornebusch).

Efter den här insatsen riskerar han att bli Sveriges Colin Firth och bara få spela Mr Darcy-roller i evighet.

Den prilliga Sverrir-effekten är minst sagt kraftfull och blir en starkt bidragande orsak till det höga betyget. Efter den här insatsen riskerar han att bli Sveriges Colin Firth och bara få spela Mr Darcy-roller i evighet. Inte mig emot.

LÄS MER: Bornebuschs serie görs i amerikansk version

Men hjärnan bakom denna pärla (lite ojämn, men ändå) till serie är såklart Bornebusch. Det märks att projektet är hennes bebis och att hon måste ha gått och värkt på manus, rollbesättning och repliker länge. Den känns ... genomtänkt och genomarbetad.

"Älska mig" är den första riktigt lyckade serien i Viaplays aggressiva satsning på svenska originalserier. "Hidden – förstfödd" , "Den inre cirkeln" och "Heder" är några färska exempel på Viaplay-satsningar som lovat gott, men som fallit platt. Känslan av hastverk har varit genomgående.

LÄS MER: Recension: "Den inre cirkeln" - Viaplay

Desto roligare att Josephine Bornebusch, som många lärt känna som den ultraytliga Mickan i "Solsidan", får sätta en så svårbalanserad genre som dramakomedi rätt i krysset. Det ska sägas att serien är något ojämn, särskilt några inledande scener med Johan Ulveson som Claras pappa Sten känns som ett försök vara "Solsidan", vilket skär sig mot serien i övrigt, som snarare är en lyckad mix av "Love actually" och "Bonusfamiljen".

Beskriver tinderdejting, barnskaffarstress och laddade familjemiddagar.

Det är gott om mörka stråk, sorg och livskriser i seriens inte helt funktionella kärnfamilj, där pappa Sten, storasyster Clara och lillebror Aron alla sliter med kärleksbekymmer i olika faser av livet. Bäst funkar Claras berättelse, det märks att Bornebusch hämtat inspiration från sin egen omgivning när hon beskriver tinderdejting, barnskaffarstress och laddade familjemiddagar.

LÄS MER: Recension: Solsidan (säsong 6)

Också Gustav Lindh gör en fin tolkning av den känslige och ambitiöse Aron. Lindh har ofta fått spela aggressiva smånazister och det är uppfriskande att se honom i en helt annan roll. Och efter den lite klumpig starten börjar även pappa Stens öde att arbeta sig in i hjärteroten.

"Älska mig" är redan klar för en andra säsong. Inte konstigt. Bornebusch uppenbara känsla för att skildra familjedynamik och kärleksrelationer gör att det här kan bli en långlivad succé.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.