Love Christensen: Politikerna sviker väljarna i syrefattiga Natodebatten

Partiernas konkurrens om väljarna är central för att de starkaste argumenten för och mot ett Natomedlemskap ska lyftas fram. När besluten fattas i slutna rum och de stora blocken ingår ett slags borgfred är det demokratin förlorar, skriver statsvetaren Love Christensen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Den svenska Natodebatten – i den mån det går att tala om en sådan – har hittills varit en hastig, märklig och syrefattig tillställning. Lite mindre än ett dygn efter att Socialdemokraterna tillkännagivit sitt tvärkast låg ansökan på lådan. Men hos Turkiet tycks ansökan inte ha varit särskilt förankrad. Och detsamma kan nog sägas om förankringen i den svenska väljarkåren.

Ett flertal skribenter har ifrågasatt förfarandets demokratiska legitimitet (Ekis Ekman i Expressen, forskare i Aftonbladet). På kort tid har Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – två partier som tillsammans svarar mot nästan halva väljarkåren – helt svängt om, trots att de båda partierna gått till val som Natomotståndare.

ANNONS

I formell mening är legitimiteten oantastlig. I en representativ demokrati har partierna rätt att fatta beslut efter eget huvud utan att rådfråga väljarna. De får säga sitt på valdagen. Därtill är stödet i riksdagen onekligen brett. Och opinionen för ett svenskt Natomedlemskap har stärkts betydligt de senaste månaderna. Mellan december 2021 och maj 2022 steg det från cirka 30 procent till 50 procent.

Medborgarna behöver partierna för att begripliggöra sakfrågorna.

Men i ett avseende träffar kritikerna rätt mot formalisterna. För att väljarna på ett meningsfullt sätt skall kunna utkräva ansvar av partierna eller för den delen välja partier som representerar deras intressen i framtiden, måste väljarna bli upplysta om vad de vill. Tyvärr finns det goda skäl att ifrågasätta om de demokratiska institutionerna gjort det möjligt för medborgarna att bli just detta. Och utan meningsfulla åsikter förlorar demokratin redan på startlinjen.

Det är helt vedertaget i statsvetenskaplig forskning att medborgarna inte bildar sina åsikter oberoende av partierna, utan i ljuset av partiernas argument och ställningstaganden. Medborgarna behöver partierna för att begripliggöra sakfrågorna. Här faller experter och analytiker till föga. Partiernas ideologiska grund gör att de på unikt sätt kan förklara för medborgarna vilka värden som står på spel och vilka överväganden som är särskilt viktiga att ta hänsyn till.

ANNONS

Eller ja, i Natofrågan kanske väljarna faktiskt har format sina åsikter oberoende av partierna eftersom den partipolitiska debatten varit marginell. Om partierna varit ovanligt handlingskraftiga i att omvärdera sin säkerhetspolitik bakom lyckta dörrar, har de också varit undflyende när det kommer till att rättfärdiga dessa beslut gentemot medborgarna.

I den mån väljarna har lyckats upplysa sig i Natofrågan har de sig själva att tacka.

Före Rysslands invasion av Ukraina har ett eventuellt Natomedlemskap knappt diskuterats i Sverige. Och samtidigt som Socialdemokraterna har prioriterat beslutsprocessen inom partiet har de visat en motvilja att delta i den offentliga debatten. Regeringens frånvaro tycks också ha haft hämmande effekt på medierapporteringen. I stället för att kontrastera och belysa partiernas argument för och emot ett Natomedlemskap har den politiska bevakningen framför allt bestått i att referera Socialdemokraternas interna beslutsprocess.

Mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna verkar det redan råda ett slags borgfred. Och snarare än en vilja att debattera och försvara beslutet verkar de flesta partierna velat förlägga det bortom partipolitiken.

Just partiernas konkurrens om väljarna är central för att de starkaste argumenten för och emot ett Natomedlemskap ska lyftas fram. En opinion som präglas av en ensidig debatt riskerar att bli godtycklig, ständigt präglad av den senaste händelseutvecklingen. Det är enkelt att föreställa sig att stödet för ett Natomedlemskap kraftigt hade minskat om Ryssland och Natoländerna blivit inbegripna i en väpnad konflikt till följd av invasionen.

ANNONS

Det rimmar illa med den långsiktighet partierna säger sig eftersträva för frågor som likt denna kastar långa skuggor in i framtiden. I den mån väljarna har lyckats upplysa sig i Natofrågan har de sig själva att tacka.

Love Christensen är doktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

LÄS MER:Nato är ingen hemförsäkring

LÄS MER:Natobeslutet sätter oss i klorna på Turkiet

LÄS MER:Slowgold startade ”Svenska artister mot Nato”

LÄS MER:Kakabaveh stred med gerilla – nu jagas hon av Erdogan

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS