Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

De siamesiska tvillingarna är ett tvillingfoster från 1863, konserverat i formalin. Sedan 2017 magasineras tvillingfostret och visas inte längre för allmänheten. Bild: Anna Svanberg
De siamesiska tvillingarna är ett tvillingfoster från 1863, konserverat i formalin. Sedan 2017 magasineras tvillingfostret och visas inte längre för allmänheten. Bild: Anna Svanberg

Nu ska Naturhistoriskas siamesiska tvillingar kremeras

Det har tidigare beslutats att de siamesiska tvillingarna på Naturhistoriska museet ska kremeras och begravas. Nu har beställningen gjorts till kyrkogården.
– Jag har jobbat på kyrkogårdssidan i tio år. Jag har aldrig ställts inför det här tidigare, säger Katarina Evenseth, begravningschef inom Göteborgs kyrkogårdar.

Under 2019 har Västarvet, som förvaltar Västra Götalands natur- och kulturarv, genomfört en omdiskuterad utgallring av mänskliga kvarlevor på Naturhistoriska museet.

Precis som många museer har Naturhistoriska haft en stor samling av mänskliga kvarlevor, även om den har varit relativt okänd för allmänheten. Det finns dock en kvarleva som har väckt känslor i Göteborg i åratal – de siamesiska tvillingarna.

Det sammanvuxna tvillingfostret var fram till 2011 en del av Naturhistoriska museets publika samlingar och fram till 2017 kunde tvillingarna ses för den med särskilt intresse. I april i år beslutades det att de ska begravas.

LÄS MER: I Göteborg rensas fostren bort – i Köpenhamn ställs de ut

LÄS MER: Mänskliga kvarlevor vid Naturhistoriska flyttas

Nu har beställningen kommit till Göteborgs kyrkogårdar.

– Vi har beställningar på kremation och gravsättning i minneslund. Däremot är beställningarna inte verkställda. Vad jag förstod var det inte riktigt klarlagt hur man vill göra från Naturhistoriskas sida, säger Katarina Evenseth.

Begravningschefen förklarar att det är en ytterst ovanlig process på många sätt. Exempelvis när det gäller de formella handlingarna.

– När det gäller de siamesiska tvillingarna var det helt enkelt så länge sedan att Skatteverket inte utfärdar kremationsintyg.

Katarina Evenseth, begravningschef inom Göteborgs kyrkogårdar. Bild: Per Wahlberg
Katarina Evenseth, begravningschef inom Göteborgs kyrkogårdar. Bild: Per Wahlberg

Utesluter inte sabotage

Exakt när och på vilket sätt som det hela ska gå till vet inte Katarina Evenseth i nuläget. Hon inväntar slutgiltigt besked från Västarvet.

Där är man dock väldigt tystlåten om hela förfarandet. När GP talar med Monica Gustafsson, utvecklare på Västarvet, vill hon inte ens bekräfta om kremeringen har ägt rum.

– Det svarar jag inte på just nu. Vi befinner oss mitt i begravningsprocessen. Då talar jag inte om det.

Varför?

– Det är ganska logiskt, eftersom det i det här fallet inte ska vara någon ceremoni. Då är man faktiskt lite tyst om det.

Monica Gustafsson menar att ärendet är känsligt och att det även finns säkerhetsaspekter att ta hänsyn till. Hon utesluter inte att någon skulle försöka sabotera processen.

– Vi måste ha en möjlighet att slutföra detta under ordnade former, säger hon.

LÄS MER: Naturhistoriska JO-anmäler Västarvet

LÄS MER: JO-anmälan om mänskliga kvarlevor läggs ner

Fakta: Mänskliga kvarlevor på museer

Naturhistoriska museet är långt ifrån ensamma om att ha mänskliga kvarlevor i sina samlingar. Under 1800- och 1900-talen var det vanligt att exempelvis organ och skelett kom till Sveriges museer från hela världen. Kvarlevor som sedan ställdes ut eller användes för medicinsk forskning.

Enbart statens historiska museer i Stockholm har i dag 15 ton skelettmaterial.

I dag har dock synen på insamling och hantering av mänskliga kvarlevor förändrats och förra året fick Riksantikvarieämbetet i uppdrag av regeringen att ta fram en handledning för hur museerna ska behandla sina kvarlevor. Den ska offentliggöras i januari 2020.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.