Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

1/2

När träningskläderna blir viktigare än träningen

Dyra träningskläder visar att du är vältränad nog att bära träningskläder som inte är menade att träna i. Caroline Hainer spanar kring ”athleisure”, trenden kring dyra träningskläder, och vad det säger om vårt samhälle.

Under våren 2020 köpte vi mer än dubbelt så mycket sport- och fritidskläder som 2019. Det hade delvis med coronapandemin att göra men trenden började långt tidigare än så.

Termen ”athleisure” syftar till motionsplagg, främst för kvinnor, som är snygga (och dyra) nog att bäras dygnet runt. Högst i kurs står dyra, amerikanska märken som Lululemon och Outdoor Voices där genomsnittspriset på ett par rumpsmickrande tights ligger på över tusen kronor. Men också svenska Filippa K och Aim’n säljer sexigt glansiga leggings för tusenlappen och mjuka, figurnära träningsjackor för två tusen (om man inte föredrar kashmir för över 3000 kronor).

De slimmande, kroppsnära elastanplaggen kräver om inte en vältränad kropp så i alla fall en självsäker kropp.

LÄS MER: Män har alltid fått vara tjocka

Det finns uppenbara fördelar: de är bekväma, lättskötta, skrynklar inte och så vidare. Men med dem följer också krav. De slimmande, kroppsnära elastanplaggen kräver om inte en vältränad kropp så i alla fall en självsäker kropp. För även om flera märken numera går upp till XL eller storlek 42 krävs det att din kropp redan är vältränad för att komma i dem över huvud taget. Här ligger en paradox.

Filippa K:s grundare Filippa Knutsson har sagt att hennes plagg lämpar sig bäst för en slankare siluett och Lululemons grundare Chip Wilson säger att ”vissa kvinnors kroppar” helt enkelt inte funkar i hans kläder.

Eftersom plaggen bara ”funkar” på vissa kroppar blir bärandet av dem därför både ett tecken på utvaldhet och en påminnelse om att vi måste förtjäna det, bli en av de få som får bära det.

Eftersom plaggen bara ”funkar” på vissa kroppar blir bärandet av dem därför både ett tecken på utvaldhet och en påminnelse om att vi måste förtjäna det, bli en av de få som får bära det. Eller, som den amerikanska journalisten Moira Weigel skrev i essän ”Pyajama Rich” från 2016: ”plagget i sig uppmanar dig att skaffa kroppen som passar i ett sådant plagg”.

Man skulle också kunna använda psykologins uttryck ”påklädd kognition” som syftar till kläders inflytande över bärarens psyke. En forskare som fick bära en labbrock blev mer uppmärksam på detaljer vid ett experiment. När samma forskare sedan bar en rock som istället beskrevs som en ”målarrock” utfördes experimenten sämre.

Här finns också utrymme för en feministisk, krass tolkning av de, ärligt talat, fula sportplaggen.

Athleisure sägs omsätta över 100 miljarder dollar årligen bara i USA. Förutom hos sportmärkena och livsstilsmärkena har stilen även letat sig in i finmodet som hos Gucci, Louis Vuitton och Prada. Den exklusiva nätbutiken Net-a-Porter har en division som heter Net-a-Sporter där ett par tajts från Fendi kostar över fem tusen kronor – ingenstans blir väl den ”påklädda kognitionen” större än där?

Här finns också utrymme för en feministisk, krass tolkning av de, ärligt talat, fula sportplaggen. Den amerikanska journalisten Jia Tolentino ser dem som en uppvisning av ”marknadsvärdet på kvinnans kropp” i essäsamlingen ”Falsk Spegel” som nyligen kom på svenska. Athleisure, menar hon, visar omgivningen hur djupt man är villig att späka och kontrollera sin kropp.

LÄS MER: Därför vill vi ha ett Instagram-ansikte

Yoga-boomen exploderade i Sverige för ett decennium sedan, tio år efter USA. Med den kom en viss livsstil, eller i alla fall löftet om en sådan, med fysisk perfektion och inre balans. Intressant är att försäljningen av yogakläder – som också går in under athleisure – i USA har ökat mer än tio gånger så mycket som själva deltagandet i faktiska yogapass, under de senaste tio åren, enligt Wall Street Journal.

Athleisure symboliserar därför en strävan. Det höga priset på plaggen blir i sig en motivation och plaggens trånga spänst en påminnelse om disciplinen det krävdes för att nå dit.

För eftersom det i dag går det att hitta budgetvänlig yoga (till och med trendresistenta Friskis & Svettis har det på schemat) bortom dyra studios där doften av eterisk olja och gratis örtte ingår i medlemspriset, är yoga inte längre lika hög status. Träningsformer som barre och pilates har tagit över, båda inspirerade av balettens disciplinerade träning och hårt kontrollerade kropp.

Men yogaplaggen är fortfarande kopplat till ett ideal – en person med full kontroll över sitt inre och yttre liv. Athleisure symboliserar därför en strävan. Det höga priset på plaggen blir i sig en motivation och plaggens trånga spänst en påminnelse om disciplinen det krävdes för att nå dit.

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.