Parthenonfrisen, Nefertitis byst och Rosettstenen är alla omtalade museiföremål.
Parthenonfrisen, Nefertitis byst och Rosettstenen är alla omtalade museiföremål. Bild: Wikimedia Commons

Museernas stulna skatter

Det är inte bara Beninbronserna som skapat debatt i museivärlden. Runt om i Europa och världen finns föremål som kommit till museer på ett tvivelaktigt vis, och där länderna i vilka de är tillverkade i nu gör anspråk på dem.

ANNONS
|

LÄS MER:Historien om White Fox grymma öde

LÄS MER:Kampen om Beninbronserna

Museernas stulna skatter

Parthenonfrisen

grade crossed
Parthenonskulpturerna är i klassisk grekisk stil och skapades av den atenske konstnären Fidias på 400 talet f.kr. I British Museums ägo finns 14 av de friser som prydde templet med olika motiv. Andra delar återfinns på bland annat på Louvren och på Acropolis Museum. Grekland har under lång tid velat få tillbaka föremålen från British Museum, som konsekvent nekat.
Foto: Wikimedia Commons
Museernas stulna skatter

Koh-i-noor-diamanten

grade crossed
Koh-i-noor är en diamant med ursprung i Indien. Diamanten sägs ha hittats i Golkondagruvorna vid Krishnafloden för omkring 5 000 år sedan. Koh-i-noor togs som krigsbyte av den persiske kungen Nader Shah efter att han invaderat Indien 1739 innan den kom tillbaka till hemlandet 1813. Efter britternas erövring av Punjab 1849 fick drottning Victoria den i gåva och diamanten visades upp på Londonutställningen 1851. Stenen monterades in i kronan vid drottningmodern Drottning Elizabeths vid hennes kröning 1937.
Foto: Wikimedia Commons
Museernas stulna skatter

Rosettstenen

grade crossed
Svart granodioritplatta som är daterat till år 196 f.kr. Den återfanns 1799 under Napoleons fälttåg av franska soldater i staden Rosetta nära Alexandria i Egypten. Efter fransmännens kapitulation i Egypten hamnade den i Storbritannien ägo och är sedan 1802 utställd på British Museum.
2003 begärde Egypten att stenen skulle återlämnas, och man menade att den var "ikonisk för den egyptiska identiteten". British Museum sa nej och erbjöd i stället en fullskalig kopia till Egypten 2005.
Museernas stulna skatter

Silverbibeln

grade crossed
Handskriven evangliebok som anses vara en av de främsta källorna till det nu utdöda språket gotiska. Den tros vara skriven i italienska Ravenna på 500-talet, men blev känd på 1500-talet då den fanns i en benediktinkloster i Tyskland innan den hamnade i Tjeckien. I svensk ägo sedan 1648 då svenskarna stormade Prag under avslutningen av trettioåriga kriget. Inför Tjeckoslovakiens president Václav Havel statsbesök i Sverige 1990 utbröt en debatt huruvida Sverige borde lämna tillbaka skriften. Det spekulerades också i om Havel skulle lägga fram en formell begäran, men så skedde inte. Sedan 2011 är Silverbibeln upptagen på Unescos världsarvslista. I dag finns den på Uppsala universitet. Foto: Wikimedia Commons
Museernas stulna skatter

Nefertitis byst

grade crossed
Nefertiti var en egyptisk drottning som levde på 1300-talet f.kr och är en av de mest kända kvinnorna från antiken. Ett skäl till att hon blivit så känd är den byst som tillverkades på 1300-talet och som hittades 1912 och som nu återfinns på Neues Museum i Berlin. Sedan 1924 har Egypten krävt tillbaka bysten men Tyskland har konsekvent vägrat. På 1930-talet övervägde Hermann Göring att återlämna den, men fick mothugg av Adolf Hitler.
Museernas stulna skatter

Pergamonaltaret

grade crossed
Pergamon var en stad i antikens Grekland och altaret är det mest betydande arkeologiska fynd som gjorts från staden. Uppfört i nuvarande Turkiet mellan 180 och 150 f.kr vilade altaret på en av marmor skapad underbyggnad av 37 meter i bredd och 34 meter i längd. Sidorna består av en 130 meter lång och 2,3 meter hög, fris. Den hamnade i Tyskland första gången sent 1800-tal. Efter andra världskriget stals den av Röda armen och visades upp som en krigstrofé på Pusjkinmuseet i Moskva. Altaret återlämnades som en gåva till DDR först 1958. Underbyggnaden är återuppförd i sin helhet och de två tredjedelar av frisen som är återfunnen finns nu placerad på Pergamonmuseet i Berlin. 1998 och 2001 begärde Turkiets dåvarande kulturminister att friserna skulle återlämnas. Foto: Jon Santa Cruz/TT
ANNONS