När Frida Bard var 17 år gammal blev hennes bästa väninna förlamad efter en dykolycka. Under åren som följde blev Frida varse hur svårt det var att hitta bekväma och snygga kläder för den som sitter i rullstol.
- Som till studenten, det var ju hopplöst. Klänning funkade inte, för det blev bara bubbligt framtill. Byxor blev för låga bak och knöliga fram, berättar hon.
Frida Bard gick Beckmans designhögskolas modelinje i Stockholm för några år sedan, och under tredje året hade de ett projektarbete där man skulle designa en kommersiell kollektion med tydligt målgruppsfokus. För Frida var valet självklart. Hon gjorde en liten kollektion för rullstolsburna tjejer, med hjälp av sin lärare och sig själv som modell. Det blev mycket sittande framför spegeln.
- Man fick verkligen fundera och tänka till. Alla vanliga kläder är ju gjorda för folk i rörelse. Men om man ständigt sitter ner kan man inte ha till exempel jeans med sömmar och fickor bak som skaver.
Efter Beckmans var Frida Bard ute och föreläste för rullstolsburna tjejer i olika grupper. De provade kläder och pratade, och Frida upptäckte en annan sak.
- Många paraplegiker, alltså de som kör sina stolar själva, blir ofta muskulösa i överkroppen medan benen blir försvagade. Mina kläder var för trånga upptill och för stora i benen.
Via tjejgrupperna träffade Frida sin nuvarande provmodell Petronella, som är ryggmärgsskadad och jobbar som grafisk formgivare på ett it-företag. Med Petronellas hjälp och en skräddare har Frida Bard designat en hel kollektion kläder för rullstolsburna tjejer under märket Estelle. Favoriter är bland andra ett par tajta jeans med dragkedjor längs benen som gör dem lätta att ta på och av, och som är ledade i knäna så att det inte ska bli en massa överflödigt tyg i knävecken. Korsetten som är designad efter ett 1800-talsmönster är också populär. Den knyts i ryggen och är kvinnlig och glamourös. Den ger dessutom stadga åt ryggen samt håller in magen på ett smickrande sätt. För många rullstolsburna handlar det över huvudtaget om att skyla och dölja, medan Frida Bard vill göra tvärtom.
- När man sitter ner försvinner möjligheten att framhäva höfterna och benen, och då återstår bysten. Därför är korsetten superbra, och många gillar den jättemycket.
Andra plagg i kollektionen är till exempel en jeansjacka med tryckknappar fram som ska underlätta för dem med nedsatt funktion i fingrarna. Kavajen med läderdetaljer på insidan av ärmarna för att hindra slitage av hjulen är en annan favorit.
Frida Bards drivkraft är att alla ska ha tillgång till snygga, sköna kläder, oavsett om man sitter i rullstol eller inte. Men det lilla utbud som finns av kläder för rullstolsburna är mest utformat för att vara funktionellt, inget annat. Vad är det som säger att rullstolsburna inte skulle vilja ha något snyggt eller sexigt, undrar hon.
- Problemet är att marknaden är begränsad, och att storlekarna är väldigt personliga.
Frida Bard jobbar i dag med sin egen kollektion Estelle, och som designer på ett klädföretag. Men hon är också nyfiken på rullstolsdesign. För ett tag sedan deltog hon i en designutställning på Nationalmuseum i Oslo, med namnet Tingens tillstånd. Hennes bidrag var tre kortfilmer om rullstolsburna kvinnor, där Frida tillsammans med rullstolstillverkaren Panthera gjort stolarna i olika utföranden, så att de skulle matcha kläderna. Nästan alla rullstolar som tillverkas är ganska standardiserade, även om det finns tillverkare som Panthera, som också gör sportiga, moderna stolar.
- Det är mycket en kostnadsfråga för den rullstolsburne. Blir man skadad har man rätt till bidrag för att köpa en rullstol, men vill man ha någonting extra kostar det mycket pengar. Därför skulle jag vilja designa speciella dynor och överdrag, som man lätt kan byta ut. Till utställningen gjorde jag bland annat en i jeans-patchwork, och en annan i renskinn. Responsen var väldigt positiv, så vi får se vad som händer.
