LÄS MER:Torgny Segerstedts Europa hade inte byggt murar
LÄS MER:De fria fåglarna
Vad finns kvar i det kollektiva minnet av Torgny Segerstedt nu 75 år sedan han gick ur tiden?
Ett par gator med hans namn, en granitobelisk, en grav, en sal på Göteborgs Universitet, ett par bronsbyster i Sverige och Norge. En spårvagn. I Göteborg en stiftelse och en vänförening som genom symbolhandlingar vill hålla hans namn levande med en Frihetpenna, en Frihetston, en gästprofessur, skol-och universitetsstipendier samt ett nationellt resurscentrum, Segerstedtinstitutet.
Den 15 mars 1945 skrev Torgny Segerstedt sin sista IDAG-artikel i GHT – Göteborgs Handels-och Sjöfarts-Tidning, en av de få svenska tidningar som under 30-40-tal stod fast i sin kritik mot Hitlertyskland. Två veckor senare avled han, utan att få uppleva krigsslutet och de nordiska ländernas frihet, som legat honom så varmt om hjärtat. Han var huvudredaktör för GHT i nästan trettio år, skrev tusentals artiklar, kämpande för yttrande–och tryckfrihet, mänskliga rättigheter och demokratiska värden, mot extremism, rasism och dogmatism, mot den svenska samlingsregeringens eftergiftspolitik.
Idag, då de traditionella medierna kämpar mot en tsunami av sociala medier och faktaresistens är det viktigt att han blir ihågkommen, att hans röst och det löfte han avgav till GHT:s läsare förblir en levande ledstjärna. Han ville ”med ett klart och tydligt ståndpunktstagande förena ett vederhäftigt och sakligt framställningssätt”.
Han var en dåtidens centralgestalt med kontaktnät inom politik, vetenskap, religion, publicistik, ekonomi. Aktiv i debatter och brevväxlingar, utmejslande frågeställningar, argumenterande för sina ståndpunkter.
Som stilist var han ojämförlig. Hans språk var en egensinnig blandning av bibliska vändningar, professionell saklighet, slang och talspråk. Han var engagerad, ironisk, bildad, raljerande, lakonisk och metaforisk. Dåtidens konjunktivformer och verbens pluraländelser ger tyngd och eftertanke, och visar tydligt de medvetna stilbrotten när han kallar sina motståndare och vedersakare för skränfockar, snyltdjur, förbrytargallerier, förgyllt skrot.
Tonfallet i Torgny Segerstedts texter är klart, sarkastiskt, aldrig värderelativistiskt, aldrig vikande från det budskap som hamrar mot fascism, antidemokrati, hyckleri, lögner, smartness, feghet.
Hans texter skärper läsarens syn och hörsel, visar på intressena bakom till synes obegripliga konflikter. Men hans mod – ibland övermod – och analyserande klarspråkande är viktiga rättesnören även i vår tid av medial snabbhet, fake news, tingeltangel och medieägarkoncentration.
”Pressfrihet är, har vi fått höra, en gåva, som icke får missbrukas. Vi hade trott, att den var en rättighet, som föregående generationer slagits hårt för, och som det ålåg deras arvtagare att hålla hårt på. Pressfrihet är en god sak i lugna och idylliska förhållanden. I stormiga tider är dess förefintlighet en fråga på liv och död.”
Detta skrevs när den offentliga scenen var begränsad och beskuren, när tryckfriheten villkorades och kontrollerades. Vi ser samma tendenser idag – i Europa, i världen; och häpnadsväckande nog även i Sverige.
Segerstedts texter kan fungera som en karta också över vår tid, som en uppfordran, ett facit. Sanktioner, avledningsmanövrar, låtsasöverenskommelser, ekonomiska intressen som inte syns. Been there, done that.
Tonfallet i Torgny Segerstedts texter är klart, sarkastiskt, aldrig värderelativistiskt, aldrig vikande från det budskap som hamrar mot fascism, antidemokrati, hyckleri, lögner, smartness, feghet. IDAG-texterna är tidsmaskiner, lika aktuella idag med andra geografiska och politiska förtecken.
IDAG då är IDAG nu.
Om skribenten:
Ulla Berglindh är vice ordförande för Segerstedtstiftelsen och Universitetslektor (emiritus) vid JMG.
