Lennart Hjulström var inte de stora gesternas man. Det var med lågmäld intensitet han övertygade och förändrade teatern. Han var drivande i kollektivet som skapade Gruppteatern vid Göteborgs stadsteater i slutet av 1960-talet. Och när Hjulström blev chef för Folkteatern vid Järntorget 1976 inleddes på allvar en utveckling av folkteatertanken, vilket ledde till både bredare publik och konstnärliga succéer.
Redan som ung skådespelare på Göteborgs stadsteater, där Lennart Hjulström blev kvar efter utbildningen på elevskolan, märktes hans intresse för att utveckla teatern med publiken i sikte. Teaterchefen Mats Johansson fann i den unge skådespelare en viktig samtalspartner om hur publiken skulle nås – och även ett stort regissörsämne.
Bland de yngre i ensemblen grodde en längtan efter en annan sorts teater. Med Hjulström som garant fick de teaterchefens tillåtelse att pröva sina idéer. Gruppen skapade ett nytt arbetssätt med kollektivt ansvar och dramatik ur nuet. Kent Andersson och Bengt Bratt skrev texterna och Lennart Hjulström blev ofrivilligt regissör, det behövdes ett samordnande öga.
Så föddes Gruppteatern och "Flotten", 1967. Den nyskapande teatern kritiserades av somliga men hyllades av desto fler. "Hemmet" och "Sandlådan" följde och den berömda Göteborgstrilogin satte nytt ljus på Göteborgs stadsteater.
Många av Lennart Hjulströms iscensättningar blev också stora framgångar, inte minst kungapjäserna "Gustav III" och "Gustav Vasa". Han behärskade Stora scenen.
Redan som ung skådespelare på Göteborgs stadsteater, där Lennart Hjulström blev kvar efter utbildningen på elevskolan, märktes hans intresse för att utveckla teatern med publiken i sikte
Och han fick frågan om att bli konstnärlig ledare för Stadsteatern, men tackade nej och gick i stället till Folkteatern och blev chef. Han var tilltalad av den teaterns format och ville pröva sina idéer fullt ut. Med beställningar av ny dramatik, ofta från arbetarförfattare, och ett lika medvetet som idogt publikarbete, etablerade Lennart Hjulström och hans medarbetare ett nytt svenskt teatercentrum på Järntorget.
Drömmen om att sätta upp revyer förverkligade han i "Kvasten", som med tiden blev en hel rad "Kvastar". Revyernas publiktillströmning gav ekonomi och arbetsro för andra projekt. "Död mans hand" och "Tok Alfred" hörde till regissörens egna favoriter. Och förstås det stora, involverande projektet "En Varvsdröm" som gestaltade en bärande del av Göteborgs historia.
Lennart Hjulström var lyssnande och kreativ som teaterchef och regissör, oavsett om det handlade om pjäser med storslagna ensemblescener eller sköra, intima scener. Han ville alltid att publiken skulle känna sig tilltalad som ett "jag".
Erbjudanden om nya chefsjobb duggade tätt efter framgångarna i Göteborg, men när Hjulström lämnade staden fortsatte han som regissör och skådespelare. Inriktningen från Folkteatern ville han utveckla som Folkteatern i Sverige, som under några år samarbetade med Riksteatern. Han arbetade också på Dramaten, där han bland annat regisserade "Mäster Olof" vid 200-årsjubileet, och han var länge engagerad vid Stadsteatern i Stockholm.
Erbjudanden om nya chefsjobb duggade tätt efter framgångarna i Göteborg, men när Hjulström lämnade staden fortsatte han som regissör och skådespelare.
Dessutom förekom han flitigt i film och på teve, mer som skådespelare än regissör. De karismatiska rollerna är många, men för yngre generationer är han nog mest känd för sina hårdkokta gestaltningar av skumma figurer och maktmänniskor, som i "Beck-serien".
Lennart Hjulström var också Sveriges första professor i regi vid Dramatiska institutet 1989–1994, vilket gladde honom, som akademikerson utan en egen examen.
Lennart Hjulström var reflekterande och välformulerad. En del av hans tankar finns i den anspråkslösa boken "Slanten i vanten. Scener från teatern och livet" (2006). Jag träffade honom för sista gången en het försommardag för tre år sedan, då jag och min medförfattare Lena Fridell besökte honom för en intervju om hans tid i Göteborg till boken "På scenen. Hundra år i Göteborg".
I boken har Lennart Hjulström en självklar plats. Han var en av de starkaste profilerna i Teater-Göteborg under senare delen av 1900-talet. Jag är tacksam för de många upplevelser han gav och för de lärdomar om teater han generöst delade med sig av.
Lennart Hjulström blev 83 år, men hans insatser lever vidare.
LÄS MER:Skådespelaren Lennart Hjulström är död
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
