Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Skådespelare från några av Göteborgs tretton premiärer det kommande spelåret. Bild: Petter Trens

Mikaela Blomqvist: "Låt oss hoppas på ett gott teaterår"

Ett och annat frågetecken men också lovande premiärer, inte minst från Hisingen. GP:s scenkritiker Mikaela Blomqvist har varit på höstsamling på Stadsteatern och tagit del av ett urval av det kommande spelåret på Stadsteatern och Backa Teater.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

I essäsamlingen ”Färgarens hand” föreslår W.H. Auden att det inte bara är slöseri med tid att angripa dåliga böcker, det är också skadligt för karaktären: ”Om jag tycker att en bok är verkligt dålig, är det bara för min egen skull jag vill skriva om den, för den uppvisning i intelligens, kvickhet och elakhet som jag kan åstadkomma. Man kan inte recensera en dålig bok utan att framhäva sig själv.” Detsamma gäller för teater, och med dessa ord vill jag kungöra att jag återigen befinner mig på Stadsteatern, iförd lösnäsa och lösmustasch med en alltför spetsig blyertspenna.

Nej, så illa är det inte, oavsett vårens debatt. När Stadsteatern och Backa Teater bjuder in till gemensam höstsamling för att presentera spelåret står dörren öppen, både för mig och för allmänheten. Stadsteatern lovar pjäser ”mellan skratt och gråt, mellan liv och död”. Det betyder naturligtvis ingenting. Likaså lämnar en del av presentationerna mig frågande. Det gäller särskilt några av vårsäsongens pjäser. Varför, undrar jag, framträder en höggravid Caroline Söderström på scen utstyrd som Greta Thunberg med flätor och skolstrejkskyllt. Det klarnar förhoppningsvis i april när nyskrivna ”Om kärlek” har premiär.

Sades det inte något liknande om Shakespeare ifjol?

Och redan i höst får vi kanske veta vad teaterchefen Pontus Stenshäll vill ha sagt med att göra Donald Trump till huvudperson i Bertolt Brechts ”Herr Puntila och hans dräng Matti”. Det framgår inte riktigt när Stenshäll kommer inridande på en docka föreställande den amerikanske presidenten och berättar att Brecht var ”en människa av kött och blod som älskade marknadsgyckel”. Sades det inte något liknande om Shakespeare ifjol?

Mycket lovande verkar såklart ”Vi som fick leva om våra liv” med manus och regi av Backa Teaters Mattias Andersson. Pjäsen utgår enligt Anderssons vanliga metod från allmänhetens svar på en fråga, denna gång ”Vad skulle du göra annorlunda om du fick leva om ditt liv?”. Ensemblen är förstärkt av skådespelare från Dramaten och särskilt roligt blir det att se Nina Zanjani på en göteborgsk scen igen. Också den korta monolog ur ”Kontrabasen” som Tomas von Brömssen framför bådar gott. Med regi av Eva Bergman och sex musiker på scen lär den bli en publikfavorit.

Utöver dessa fyra väntar ytterligare nio premiärer, så låt oss hoppas på ett gott teaterår. Min karaktär är jag trots allt mycket rädd om.