Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

1/2

Björn Werner: Läs in ”Samlade verk” som ljudbok igen - på göteborgska

Det är dags för ljudboksbranschen att stå upp för fler dialekter än stockholmskan. Det menar GP:s kulturchef Björn Werner.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Har den inre rösten en dialekt? Kanske. Om jag inte tänker på det är det snarare ett ordlöst flöde av känslor, bilder och ord som först får samlad form när jag talar – då på en sorts utspädd medie-göteborgska. Samma sak när jag läser. Om jag inte medvetandegör det går orden liksom rakt in, som telepati från boksidan till hjärnan (eller själen). Men om jag föreställer mig att jag läser för mig själv så ordnar sig orden snabbt i den västgötska satsmelodin.

Frågan är alltså inte helt lätt. Men en sak är klar. Min inre röst talar sannerligen inte stockholmska.

Det gör däremot i princip alla populära ljudboksinläsare. När Sveriges Radio häromåret listade Sveriges mest lyssnade röster i de olika ljudboksapparna toppades den av idel stockholmare. De flesta skådisar från Dramaten eller Stockholms stadsteater. Som Katarina Ewerlöf, Anna Maria Käll, Stefan Sauk och Jonas Malmsjö.

Jag förstår logiken. Ljudbokens röst kan antingen vara en enmans radioteater – eller en neutral ersättare till den tysta, inre läsarrösten vi alla bär på. Många föredrar de senare. I det lilla landet Sverige finns då bara en dialekt som uppfattas som just neutral: stockholmskan.

Att upphöja stockholmskan till norm innebär att andra röster hörs mindre.

Det är inte konstigt. Stockholm är Sveriges största tätort. Räknar man in de många närliggande städerna och de snarlika dialekter som talas där är sättet att prata för rätt många svenskar verkligen just den självklara normen. Dessutom utgår all makt i Sverige från huvudstaden – inte minst den mediala och kulturella. Vi övriga, utanför detta dialektbälte har därför helt enkelt fått köpa att den utslätade stockholmska som vi ibland blandar ihop med ”rikssvenska” är standard i talade medier, eftersom det är så kända journalister och skådespelare från huvudstaden låter.

Men för min del, och många med mig, är denna svenska allt annat än norm. Det är en dialekt bland andra. I min värld är snarare göteborgskan den självklara punkten i vardagen. Det är ju den jag är mest van vid. För mig blir därför många av dagens ljudböcker mer en stockholmsk gestaltning. Och frågan är om jag verkligen tar in boken när min inre röst kidnappats av en dramatenskådis ståtliga prosodi?

Inte alltid, det vet jag efter att ha lyssnat på några kapitel av Lydia Sandgrens väldigt långa ”Samlade verk”. Att Martin Berg och bokens övriga karaktärer talar göteborgska är självklart. Ändå är det Ludvig Josephson, teaterregissör från Danderyd, som har fått läsa in på en tryggt klingande stockholmska. Och visst händer något med stadsmiljöerna när de beskrivs på en annan dialekt. De blir mer främmande och sterila. Precis som hållplatserna på spårvagnen blivit det sen den göteborgska inläsaren byttes ut mot en syntetisk kvinnoröst.

Problemet är förstås inte enormt, men det finns ändå där. Att upphöja en viss sorts stockholmska till norm innebär att andra röster hörs mindre. Vid vissa tillfällen riskerar det att göra lyssningen sämre. Och – vi fortsätter den utslätande väg mot allt färre svenska dialekter som redan har pågått under lång tid. Public service har sedan länge sett att de har ett ansvar att ge plats åt landets många dialekter. Med tanke på ljudböckernas explosionsartade utveckling de senaste åren är frågan om inte förlagen snart borde börja dra sitt strå till stacken och bryta Stockholmsnormen i det talade språket. Börja med att läsa in ”Samlade verk” igen. Men på riktigt denna gång.

Läs mer av Björn Werner:

LÄS MER: Förlåt, men här kommer en till text om Clubhouse

LÄS MER: Så är det att gå ensam på bio i ett tomt Scandinavium

LÄS MER: Alex och Sigges nya kulturbråk river ner murar

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.