Antar att ni har känt av det musikaliska mörker som sänkt sig över popvärlden de senaste dagarna? Jag tänker såklart på tv-dokumentärerna om Michael Jackson och R. Kelly, två omskakande skildringar som på allvar får det att vända sig i magen.
Att de båda världsstjärnorna fortfarande har fans, vuxna människor, som försvarar dem i alla väder och att Sveriges Radio gör en poäng av att skilja på verk och artist är väl inte så mycket att säga om. Men för egen del kommer jag aldrig mer att spela Michael Jackson eller R. Kelly, och lär inte heller kunna lyssna på dem utan att känna ett visst illamående. Ville bara säga det.
LÄS MER:"Leaving Neverland" är en resa in i det allra mörkaste rummet
LÄS MER:Dokumentären om R Kelly är lika smärtsam som uppfordrande
För på randen till en avgrund kan det vara svårt att ondgöra sig över en medioker Melodifestival. Men jag ska försöka. SVT har nämligen gjort sitt yttersta för att tänja på vårt tålamod. De vill inte prata om sina miljömål, de spottar reglerna om otillbörligt gynnande i ansiktet och tycks verkligen gå den där extra milen för att ge oss Mellobevakare något att skriva om.
Redan som embryo måste det ha framstått som en ogenomtänkt och direkt usel idé.
Som så ofta finns det relevant kritik att rikta mot själva tävlingen (flagranta låtstölder, fula plastblommor, Oscar Enestad) och vi är många som undrar hur SVT tänkte när man föste ihop Marika Carlsson, Kodjo Akolor, Sarah Dawn Finer och mannen utan timing, Eric Saade, för att leda programmet.
Redan som embryo måste det ha framstått som en ogenomtänkt och direkt usel idé. Det som började lite trevande i Göteborg har gått överstyr och de fyras gäng har varken lyckats med att bygga upp ”hela Sveriges fest” eller att fylla programmet med humor och värme. Tvärtom har man gång efter annan vridit temperaturen i botten och lyckats förvandla green room till ett frysrum.
Tyvärr stannar inte snedstegen där, faktum är att SVT gjort bort sig löpande under hela säsongen. Ett pärlband av klavertramp som började redan i höstas när Melodifestivalen gjorde misstaget att välkomna Pagan Fury, ett påhittat reklamband för datorspelet ”Crusader kings 2”, och sedan vägrade att backa trots att man klart och tydligt brutit mot SVT:s egna reklamregler.
En del säger att SVT måste skärpa sig. Andra håller med.
Lite senare presenterades spelbolaget Maria Casino som Melodifestivalens officiella partner och ny sponsor till turnén. När Spelberoendes riksförbud kritiserade SVT för att samarbeta med ett nätcasino skakade man först bara på huvudet och ville inte lyssna på det örat.
”Det finns inget i vårt sändningstillstånd eller i våra policys som talar emot att Maria Casino är partner till det publika evenemanget” skrev Melodifestivalens projektledare Anette Helenius i ett mejl till GP (eftersom SVT vid det här laget bestämt sig för att enbart svara via mejl) strax innan bolagets vd Hanna Stjärne gjorde ett lappkast och meddelade att man visst skulle bryta med Maria Casino. Från och med nästa år.
Utöver detta har SVT förlåtit deltagaren Vlad Reiser för att han bröt mot reklamförbudet, men tonat ner Aftonbladets avslöjande om krismöten och brister i Melodifestivalens arbetsmiljö och vägrat svara på min kollega Johanna Hagströms frågor om hur allt det batteridrivna krafs som säljs på arenorna egentligen rimmar med bolagets miljöpolicy.
En del säger att SVT måste skärpa sig. Andra håller med.
LÄS MER: Mellos souvenirshop – en felmärkt batterifest
LÄS MER: SVT utreder kritik mot Melodifestivalen
LÄS MER: SVT kan inte fortsätta sända superkommersiella Melodifestivalen
