Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Johan Wanloo: Jag har också läst ”Samlade verk” – får jag medalj nu?

Debatten om Lydia Sandgrens debut är som en handuppräckning för pluggisarna. För nog handlar debatten om huruvida "Samlade verk” är bra eller jättebra mest om att visa att man plöjt 700 sidor. Det tror Johan Wanloo.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

LÄS MER: Recension: "Samlade verk" – Lydia Sandgren

LÄS MER: Lydia Sandgren ville resa ett monument över den förlorade staden

Den raska uppslutningen i debatten om vem som har läst alla 700 sidor i Lydia Sandgrens ”Samlade verk” liknar en handuppräckningstävling bland pluggisarna i skolan. Får man något slags diplom som det står ”Tack för deltagande i kulturdebatt” på? Eller en sådan där billig förgylld plastmedalj som barn brukar få när de deltagit i en idrottscup?

För det är där vi verkar vara just nu. Först kom de översvallande hyllningarna. ”Glöm pandemin, glöm ekonomin, läs Lydia Sandgren och tänk att det är med ’Samlade verk’ som 2020-talet börjar” skrev Victor Malm i sin recension i Expressen.

I en av de mer återhållet formulerade recensionerna kallade Therese Eriksson i SvD ”Samlade verk” för ”en god stunds förflyttning i tid och rum, en som bara kan göras i litteraturen och konsten.”

Jag har också läst ”Samlade verk.” Den var trevlig. Tre av fem. Hit med medaljen. Jag kan hänga upp den bredvid mina gamla simborgarmärken.

Förra veckan, efter sommarläsningen får man anta, rasar Åsa Beckman i DN. Hon menar att det är märkligt att en bok blivit så unisont uppskriven – och undrar om ”svenska kritiker är så svältfödda på episkt berättande efter ett decennium med autofiktion att de så snabbt tappar huvudet?” Märk väl att det inte handlar om en sågning. Det är en ”helt klart anslående debut” men inte värd de överdrivna superlativer den beströtts med. Direkt anklagades DN för att agera snorkig smakdomare. Och nu har debatten alltså nått en punkt där i princip räcker med att deklarera för världen att man läst boken och haft en liten tanke för att få vara med på kultursidorna.

De pratar om borgerliga ideal och konstnärliga kvaliteter, men mellan raderna är det tydligt vad som förmedlas. ”Jag har också läst den tjocka boken” ryter Andres Lokko underförstått i SvD. ”Jag med” är det Suzanne Osten egentligen vill säga i DN. Vem yttrar sig härnäst? Göran Greider? Athena Farrokhzad? Bianca Ingrosso?

Bra eller jättebra. Tänk att det skulle vara så lätt att få vara med och veva på parnassen. Det finns ju en massa böcker som varit helt okej men kanske inte så bra som kritikerna säger. ”Myggor och tigrar” av Maja Lundgren till exempel? De delar av boken där hon drällde omkring i Italien och kände sig förföljd blir snart lika självupptaget enahanda som Cissi Wallins instagramkonto. Eller ”Vardagar” av Ulf Lundell som, förvisso trivsam, mest liknar en över 600 sidor lång insändare i tidningen Kvällsstunden. Eller ”Yarden” av Kristian Lundberg som är en trettio sidor lång gastkramande skildring av en vidrig situation. Det är bara att den upprepas om och om igen över 250 sidor.

Jag har också läst ”Samlade verk.” Den var trevlig. Tre av fem. Hit med medaljen. Jag kan hänga upp den bredvid mina gamla simborgarmärken.

Läs mer av Johan Wanloo:

LÄS MER: Bra om ”indianerna” byts ut

LÄS MER: Som stadsromantiker har jag aldrig känt mig mer ensam

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.