Det får bli knäckebröd till middag igen.
Det får bli knäckebröd till middag igen. Bild: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Jenny Damberg: Instagrams matspråk får mig att vilja äta knäckebröd

Instagrammarna har blivit de nya kändiskockarna. Med dem har också ett mer intimt språk utvecklats. Jenny Damberg skriver om att bli proppmätt på versaler, nom nom och sufflétjosan.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Jag har två kokböcker och ett havererat Instagramkonto med recept på konservmatlagning bakom mig. Så jag vet hur svårt det är att skriva om mat. Inte att göra recept, men att presentera dem. Det är väl egentligen inte nödvändigt, men att utelämna detta småprat mellan skribent och läsare känns oartigt. Det blir så ...tomt.

Tidningarnas profilerade receptmakare har länge själva introducerat sina recept. Carl Butler och Hirams kokböcker, där många recept först publicerats i Svenska Dagbladet, bjuder på korta anekdoter från familj- och vänkrets. Det är trivsamt att ta del av även så här många årtionden senare. Men att de kan skriva så personligt är avhängigt den roll de har tilldelats. De vänder sig till en publik.

ANNONS

Men hur motiverar man sin plötsliga närvaro som hemmakock i sociala medier? Varför ska någon följa just dina recept på pasta med tomatsås och chokladfondant? Tonen känns snabbt för officiell när läsarna är vänner och vänners vänner.

Så man säger det på ett annat sätt. Snacket på svenska matinstagram är till stora delar högljutt, hejigt och barnsligt – lekfullt om man så vill. En sufflé är inte en sufflé, den är en sufflétjosan. Det smakar nomnom. Bolognese heter ”bolle” och denna blandas inte med pasta, den får gosa med den. Rätter och ingredienser är på samtida nätprosa ”c:a”, ”absolut”, ”otroligt”, ”det finaste vi har” eller något som inkluderas i meningen ”Ring inte mig om du inte är en …”.

Vi är minsann inga främlingar för varandra, jag överrumplade dig just med ett helt oväntat uppblåst ”BLAND ANNAT” i ett ratatouillerecept och vad nu, jo, nu pratar jag bebisspråk med min mozzarella! Slurp slurp.

Ett slumpmässigt och chockartat användande av versaler hör också till, i en stil som går tillbaka till Fredrik Wikingssons tidiga Twitter-år. Ett sätt att sticka ut i flödet, om det inte vore för att det till så stora delar ser ut just så. Det är småprat, men på hög volym. Skrikmys. Vi är minsann inga främlingar för varandra, jag överrumplade dig just med ett helt oväntat uppblåst ”BLAND ANNAT” i ett ratatouillerecept och vad nu, jo, nu pratar jag bebisspråk med min mozzarella! Slurp slurp.

ANNONS

Även Ica, ett av landets tio största företag, talar sedan några månader till sina följare på detta sätt. ”Hee-eeej! Här kommer vi och släpper en rykande LAX CARBONARA i ert flöde!” ”Morotsrulltårta!! Perfekt fika i påsk ELLER redan idag på morotens dag” Om saken (en vallmokaka) kräver det, blir utropstecknen ännu fler.

Vad är detta för samtal? Vem är jag att svara på detta? Och vad ska jag äta till middag när jag redan är lomhörd, proppmätt på intryck och oombedd intimitet?

Det får bli knäckebröd.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Havredrycken Oatly är inte längre det goda valet

LÄS MER:Svinet vi älskar att hata

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS