Det är något som skaver med Hotell Romantik, SVT:s älskvärda dejtingsåpa för sextiofemplussare.
Jag vet, jag vet, nu får jag gå som en hund på äggskal för att inte svära i kyrkan. Det här är ju serien som har fått svenska folket att grina och yla av ren tillgivenhet för deltagarna. För Lasse Melander och Otti och Monica och fotslickaren Ture. Tittare vittnar om att de har kräkts av kärleksfull iver, det tävlas i extas. Programmet har redan utsetts till årets bästa av flera tyckare och kanoniserats till helgedom.
Så jag börjar med att vifta på svansen. Jag har ju också fallit pladask. Jag har inte talat i tungor eller spytt visserligen, men JA, våta ögon har gnuggats i soffan. Det är något av det raraste och minst fåfänga jag sett på länge, skildrat med närhet och empati. Fina fina Hotell Romantik.
Men, mitt i det ljuva, en konstig smak i munnen. Det finns ju också något beskt i den här varmvispade alpina sockerkakan. För är det inte samtidigt lite pensionärszoo över det hela?
Tankarna går ibland till exotifieringen av Sveriges äldsta influencer Dagny. Titta, en gamling med dator!
När de kärlekssökande får göra churros i förkläden med tuttar på och drulla runt på rodelbanan skiftar fokus från att skapa ett kärleksfullt möte till att kittla något tarvligt hos tittaren. Se vad de tokar sig, de ålderstigna, nu blir det banne mig KONTRASTER! Tankarna går ibland till exotifieringen av Sveriges äldsta influencer Dagny. Titta, en gamling med dator!
Samtidigt finns det förstås något förlösande med att möta seniorerna i situationer som de inte brukar skildras i. Deltagarnas ålder är ju det som gör programmet speciellt och relevant och det märks att det har funnits en längtan efter att se äldre människor frigöra sig från föreställningar om bröstkarameller och broderiplattor. Vi har inte tidigare fått se dejtingprogram som fokuserar på äldre, där de får presenteras som hela människor av kött och blod.
Men får de vara det här? Eller ses dem i första hand som pensionärer och i andra hand som människor med helt vanliga behov? Möjligen hade känslan varit en annan om programledarna varit i samma ålder som deltagarna? För något i den beska smaken handlar om att blicken på pensionärerna ständigt är utifrån.
Deltagarna får i all oändlighet upplysa tittaren om att kärlek och kåthet faktiskt känns på samma sätt, även senare i livet, att hjärtat inte har rynkor, att man ändå kan känna sig snygg, åtrå, bli åtrådd. Det är som att de får vara allas vår dödsdoula, där vi sitter och darrar och undrar hur den där sista anhalten i livet kommer bli, kommer någon att tända på oss då?
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Elisabeth Samuelsson från Älvängen är med i nya ”Hotell Romantik”
LÄS MER:Viljan att tvångsmatas säger något om vår samtid
LÄS MER:Seniorerna som dejtar i "Hotell Romantik"
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
