Hasselblads-priset till Nan Goldin

ANNONS
|

Att ta bilder är också något som hjälpt mig att komma över min blyghet. Det gav mig en möjlighet att prata med folk, precis som att titta ut genom fönstret. Kameran är inget skydd. Genom att ta bilder känner jag mig närmare. Faktum är att jag inte vet hur jag känner för någon förrän jag har tagit en bild.

Hon tillägger att hennes liv och bilder är ett; det finns ingen barriär mellan dem.

Att acceptera och vandra genom rädslan, det är vad mitt liv är baserat på, i stället för att bli besatt av skräcken eller gömma sig för den.

ANNONS

Många av de vänner hon har porträtterat är döda. Nan Goldin säger att hon har förlorat en hel generation.

Vad har hållit dig vid liv?

Mina vänner, att resa och upptäcka nya städer. Och nu att det är dags för mig att sluta leva som en självcentrerad konstnär och verkligen arbeta politiskt.

Senare i vår ska hon till Paris för att medverka i en stor samlingsutställning på Centre Pompidou. Det blir en installation om att inte lämna lägenheten på ett år. Den handlar om svåra depressioner hon haft de senaste åren, berättar hon.

I juryns motivering heter det att Nan Goldin är en av vår tids mest betydelsefulla fotografer. "Under mer än 30 år har hon dokumenterat sitt och sina vänners liv - sin "storfamilj" - med fokus på det urbana New York och Europa som under 1970-, 80- och 90-talen var dramatiskt präglade av HIV och AIDS. Med snapshotbildens direkta estetik presenterar hon privatlivet som ett konstverk: intimt, formellt vackert och med intensiva färger. Hennes presentation av sitt arbete i form av bildspel återspeglas i många andra såväl etablerade som unga fotografers arbete. Hennes självbiografiska användning av fotografi för att skydda sig mot förluster och ett sätt att minnas motsvarar vår tids behov."

ANNONS

Nan Goldin är född 1953 och känd främst för sina självutlämnande bilder med henne själv och hennes vänner i centrum. Till exempel i omfattande bildspel och i böcker som The ballad of sexual dependency (1986), The other side (1993) och I'll be your mirror (1996). I samband med prisutdelningen öppnas också en ny utställning med Nan Goldins verk på Hasselblad Center.

ANNONS