Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/2

Härvan i Huseby väcks åter till liv

Godsägaren Florence Stephens förlorade allt och omyndigförklarades. Hur gick det till?

Husebyaffären, som blev en av det sena 1950-talets mest uppmärksammade skandaler, återberättas skickligt av författarparet Per E Samuelson och Lena Ebervall. Samtidigt är boken en berättelse om arbetarrörelsens framväxt och den svenska adelns uppgång och fall.

Fröken Florence Stephens sveper fram i rävboa och svart flor när resten av världen lyssnar till Lennart Hyland som kommenterar sport i radion och kändisadvokaten Henning Sjöström tar Sverige med storm. Så är också advokaterna Lena Ebervall och Per E Samuelsons bok Florence Stephens förlorade värld inte bara en sann berättelse om Huseby bruk och dess ägare, det är också en berättelse om Sverige i tiden och en värld i förändring.  

Författarparet Per E Samuelson och Lena Ebervall är båda advokater, de lever tillsammans och jobbar i Per E Samuelsons advokatfirma SSV. Han är en av Sveriges mest namnkunniga brottmålsadvokater och ett välkänt ansikte från tv-rutan. Hon är doktor i advokatetik och undervisade i många år på juridiska institutionen i Lund innan hon gjorde gemensam sak med sin make i hans verksamhet. Och utöver detta har de även med gemensamma krafter nu knåpat ihop fyra böcker. 
Han står för faktaunderlaget. Hon gör skönlitteratur av det hela. Åtminstone i korta drag; deras specialitet är sanna berättelser om historiska förlopp. Bland tidigare titlar finner vi Ers majestäts olycklige Kurt, Bombmannens testamente och Mördaren i folkhemmet. Lite som P3 dokumentär fast i skönlitterär form är en beskrivning som inte är helt missvisande. P3 Dokumentär är Sveriges mest populära pod, med överlägset mest lyssningar 2015, enligt en räckviddsundersökning av Orvesto konsument. Ett faktum som visar det sug som finns efter att ta del av viktiga skeenden i svensk nutidshistoria, förmedlat på ett lättfattligt och initierat sätt. En konst som också Ebervall och Samuelson behärskar. 


När de nu tar sig an Florence Stephens öde i vad de kallar för ”En sannsaga om Huseby bruk” tecknar de inte bara familjens Stephens öde. Här finns också viktiga knutpunkter i den svenska kungaättens historia, arbetarrörelsens framväxt och den svenska adelns uppgång och fall. Samt en ansenlig mängd mänskligt öde. 


Vi tar det från början. Florence Stephens var godsägare och en maktfaktor i Småland under tidigt 1900-tal. När hennes far, patron Joseph Stepens dog i februari 1934 ärvde hon hela Huseby bruk, som var en stor industri med järnbruk och statarlängor. I dag är godset en stor turistattraktion, belägen mellan sjöarna Salen och Åsnen strax söder om Växjö. Men det bruk som Florence Stephens tog över visade sig inte vara lika lätt att hålla liv i. Dessutom blev Florence Stephen grundlurad på stora belopp och indragen i de mest märkliga turer där hon förlorade sin skog och till slut omyndigförklarades på grund av de stora skulderna och det illa skötta bruket. Det hela kom att mynna ut det som i historieskrivningen har kallats för Husebyaffären, en svindlerihärva som blev en av svenska mediehistoriens mest uppmärksammade skandaler och tilldrog sig under sent 1950- och tidigt 1960-tal. 


Bakgrunden är att affärsmannen Berl Gutenberg plundrade bolaget på nästan alla dess tillgångar och till sin hjälp hade han Florence Stephens ögonsten; ingen mindre än Prins Carl Bernadotte (junior: son till prins Carl av Sverige och prinsessan Ingeborg). Ebervall och Samuelson pekar på att Florence Stephens svaghet för prinsen, och hennes goda relationer med kungahuset, högst sannolikt handlade om hennes egen bakgrund och känslomässiga band till prinsens farfar Oscar II. 


För berättelsen om Florence Stephens är lika mycket berättelsen om hennes mamma Elisabeth Stephens (född Kreuger) som eventuellt ska ha haft en affär, tillika livslång vänskapsrelation med den dåvarande kungen Oscar II. Månne rann det även blått blod i Florence Stephens ådror låter författarna oss förstå. Något som Florence Stephens i så fall även ska ha känt till. 


Historien om bruket och människorna runt omkring är skickligt tecknad av Lena Ebervall och Per E Samuelson. De sveper lätt genom tid och rum och skriver flyhänt om den svenska adeln och dess fläckvisa kopplingar till nazismen och om hur den nya tiden gjorde det svårt för ett gods som Huseby bruk att klara sig när industrin moderniserades och arbetarrörelsen krävde skäliga löner. Framför allt blir krocken mellan det nya och det gamla tydlig, hur tiden stod stilla på det småländska godset medan det moderna livet flög fram i huvudstaden. 


Det som till en början känns om ett lite högtravande språk, som påhittad sagoprosa, förvandlas snabbt till ett drivet och medryckande berättande. Här tecknas såväl detaljer som historiska förlopp noggrant och läsningen blir till ett nagelbitande drama med ett snöpligt slut för de gamar som hoppades på att få ärva Florence Stephens. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.