Färgerna lyser bjärt och kraftfullt emot oss när vi närmar oss Världskulturmuseet, en plats som tidigare mest kännetecknats av färgskalan "femtio nyanser av grått."
Plötsligt befinner vi oss istället i ett större hav i koboltblått och syrenlila, med en mängd utspridda öar i gult, grönt och rött.
Varje ö har en egen gåtfull form, och täcks av ett unikt mönster.
– Det är första gången jag jobbat så här stort, och det har varit väldigt roligt, säger Ea ten Kate, som tagit examen i textilkonst på HDK i Göteborg.
– Men textil fungerar inte alltid så bra utomhus, i det offentliga rummet.
Inspirerad av Paracastextilierna
Hon är en av tre konstnärer som valts ut bland 30 sökande och tillsammans skapat markmålningen "Matrix".
Johan Rödström, utställningsproducent på Världskulturmuseet, berättar att de hämtat inspiration till verket ur basutställningen "Korsvägar".
– Men vi fick även ta del av museets samlingar, föremål som inte ställs ut utan ligger på lagret, berättar Ea ten Kate.
– Det här mönstret kommer till exempel från en västafrikansk hatt, säger hon och pekar.
På lagret hittade hon en hel hylla med hattar. Andra mönster hon nu återskapat på marken kommer från olika sköldar.
– Jag gillar starka grafiska mönster med tydliga linjer.
LÄS MER:Paracastextilier i handväskan
En praktfull ö är inspirerad av de omtalade Paracastextilierna från Peru. Ett tyg som både är broderat och målat. Mönstret har hon kombinerat med moriska oliver och symboler hämtade från ursprungsbefolkningen i Sydvästra USA.
– Olika urkulturers kulturella uttryck har ofta intressanta likheter sinsemellan, vilket också skapar korsvägar, säger hon.
Kinesiska spelkort och en khipu
Jonathan Josefsson började som grafittimålare och har liksom Ea ten Kate en masterexamen i textilkonst från HDK. Nu målar han ofta stora muralmålningar utomhus.
– Men jag har aldrig förut målat något så här stort på marken, säger han.
En ö han skapat är inspirerad av en khipu, en mängd trådar i en cirkel, som användes som informationsbärare i Inkariket. Originalet finns inne på Världskulturmuseet.
– Den är otroligt vacker! Ett slags halsband vävt i olika material, med knutar av olika slag som man inte riktigt vet hur de ska tolkas.
LÄS MER:"Sandmarks kamp – ett hot mot museitanken"
Annat som inspirerat honom är ett gult keramikföremål vars patina han försökt återskapa på marken, och en låda med kinesiska spelkort.
Även Ea ten Kate har inspirerats av dessa spelkort, och blandar i en angränsande ö ihop mönster från spelkorten med mönster från en hatt.
Den tredje konstnären, Valeria Montti Colque, har periodvis tvingats arbetat på distans, från Stockholm. Då har Botond Bokor, konstnär som också arbetar på Värlskulturmuseet, fått "vara hennes händer", det vill säga och färdigställa målningarna utifrån hennes instruktioner.
"En bra balans"
Den senaste veckan har dock Valeria Montti Colque varit i Göteborg och i full fart målat fåglar och på annat sätt hjälpt till att personligen färdigställa "Matrix".
– Jag gillar linjer och detaljer. Jonathan har en kärlek till stora mönster. Valeria har ritat bakgrunden, och förhåller sig annars väldigt måleriskt och fritt, i förhållande till våra mer strikta uttryck. Det har blivit en bra balans, konstaterar Ea ten Kate.
LÄS MER:Museernas utmaning: fånga besökaren
Några trappor upp i Världskulturmuseet beskådar vi markmålningen ur fågelperspektiv.
"Matrix" kommer nu att bli ett bestående inslag i gatubilden vid Korsvägen.
"Matrix" – Göteborgs största markmålning
Vad: ett gigantiskt konstverk, målat direkt på betongplattorna framför Världskulturmuseet vid Korsvägen.
När: invigdes den 17 maj.
Hur: tre konstnärer, Valeria Montti Colque, Jonathan Josefsson och Ea ten Kate har fått en yta på 1000 kvadratmeter till sitt förfogande. Sedan i höstas har de arbetat med verket. Markmålningen är inspirerad av, och går att koppla till, museets samlingar och till basutställningen "Korsvägar".
Mer detaljerad information om "Matrix" finns på http://matrix.varldskulturmuseet.se/
