Debatten om ”Burka songs 2.0” har pågått sedan mars 2018. Då ställde Göteborgs stad in en planerad visning av Hanna Högstedts film "Burka songs 2.0" och ett efterföljande panelsamtal på Blå stället i Angered. Man ansåg att panelen inte kunde belysa frågorna tillräckligt allsidigt.
När festivalen Reclaim Pride senare samma år skulle hållas i dåvarande stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlandas lokaler var filmvisningen en av programpunkterna. Då krävde företrädare för stadsdelen att debattören Fatima Doubakil inte skulle få medverka i panelsamtalet.
Nu kritiserar JO förvaltningen för att man försökte stoppa henne från att delta. De menar att det inte är förenligt med objektivitetsprincipen i regeringsformen
LÄS MER:Filmvisning och samtal ställs in efter kritiken
”JO uttalar att det inte går att tolka utredningen på något annat sätt än att det avgörande skälet för kravet att kvinnans medverkan i panelsamtalet skulle ställas in var de åsikter som hon kunde tänkas föra fram. Några sakliga skäl för förvaltningens agerande har inte redovisats”, skriver JO.
Demokrati och islamofobiska fördomar
Stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda motiverade sitt beslut med att man inte samarbetar med personer som man inte är säker på ställer sig bakom demokrati och mänskliga rättigheter.
De lutade sig mot social resursförvaltning som gjort bedömningen att Fatima Doubakil skulle ha kopplingar till extrema miljöer. Något Doubakil upprepade gånger har nekat till. Arrangörerna bakom Reclaim Pride menar dessutom att det rör sig om "islamofobiska fördomar".
I augusti 2018 struntade arrangörerna i förbudet och visade filmen med tillhörande panelsamtal på kulturhuset Fängelset som planerat.
Den dåvarande kultur- och fritidschefen för stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda, Lotta Sjöberg, sade då till GP att hon såg mycket allvarligt på händelsen.
Reclaim Pride: ”Inte en isolerad händelse”
Reclaim Pride skriver i ett pressmeddelande att de är nöjda med beslutet från JO.
"Tyvärr är det här agerandet från Göteborgs stad inte en isolerad händelse utan del i en rad händelser som grundar sig i en strukturell rasism och en ökad islamofobi i västvärlden, där personer som är muslimer eller som rasifieras som icke-vita och som kritiserar makten misstänkliggörs, hotas till tystnad och exkluderas”, säger Sam Bergman, en av arrangörerna av festivalen Reclaim Pride i pressmeddelandet.
LÄS MER:Göteborgs kulturchefer i gemensamt upprop – försvarar omdebatterade filmen
JO-kritiken är riktad mot stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda som nyligen har avvecklats. I dag ligger ansvaret hos socialnämnden centrum.
Lotta Sjöberg i sin tur är i dag chef över förvaltningen för konsument- och medborgarservice. När GP når henne har hon kort hunnit blicka över kritiken från JO.
– Jag respekterar självklart JO:s beslut och tänker alltid att det är bra att svåra frågor som den här prövas.
Sjöberg trycker på att det var ett svårt beslut och att hon redan då förstod kritiken, samtidigt ser hon inte hur hon skulle ha kunnat göra annorlunda. Social resursförvaltning hade sagt sitt och hon såg inte hur stadsdelen skulle kunna gå emot det.
– I sitt beslut slår JO fast att kommunen har rätt att själva bestämma över innehållet i sina arrangemang. Det är när man överväger att avboka som objektivitetsprincipen kan bli aktuell. Det här var ett samarrangemang med ungdomar och det som var olyckligt var att vi fick kännedom om bokningen väldigt sent. Hade vi fått veta det tidigare tror jag inte att det hade blivit så här, säger hon.
Burka songs – en infekterad debatt
Tidigare under våren 2018 ställdes två visningar av ”Burka songs 2.0” in. Sedan följde en hård politisk debatt om extremism, yttrandefrihet och islamofobi där Socialdemokraterna låg i en öppen och sårig konflikt med samarbetspartierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Det hela slutade också i rättssalen där debattörerna Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi menade att de blivit förtalade av den tidigare kommunstyrelseordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) efter att hon på sin blogg kallat dem för bland annat extrema röster.
I februari 2020 hölls en högljudd rättegång i Göteborgs tingsrätt med en rad kända expertvittnen, som journalisten Magnus Sandelin och terrorforskaren Magnus Ranstorp. Samtliga sakkunnigvittnen på Ann-Sofie Hermanssons begäran.
En fullsatt och tydligt uppdelad rättssal fick till slut se Ann-Sofie Hermansson frias och domaren Mats Hagelin konstatera att det var ”en udda rättegång, men intressant".
Domen har överklagats till hovrätten, dit nu även målsägandesidan har kallat kända expertvittnen. Bland annat religionshistorikern Mattias Gardell. Förhandlingarna i hovrätten har dock skjutits upp med anledning av covid-19.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
