Fråga:
”Vad är skillnaden på lyrik och poesi?” / Ingalill
Svar:
Hejsan Ingalill och tack för frågan! Jag tycker att lyrik och poesi är att betrakta som synonymer, men även synonymer har som bekant olika nyanser och leder tankarna åt olika håll. Lyrik kommer av ordet lyra och grekiskans lyrikoʹs betyder ”skicklig på att spela lyra”. Poesi kommer i sin tur från grekiskans poieo som betyder ”att göra, frambringa, skapa”. Sedan har vi ytterligare ett liktydigt ord, nämligen ”dikt” som historiskt kan härledas till latinets dicere, som betyder ”säga, uttänka”, men också ”tätt, nära intill” – en båt kan ju ligga ”dikt an” som det heter. Ännu ett ord bör nämnas, nämligen ”vers” som betecknar rimmad poesi, ofta av mer anspråkslös eller improviserad karaktär som när någon framför en rimmad vers på ett bröllop eller vid julklappsöppningen.
Poesi, vill jag hävda, är den bredare och mer formella beteckningen, medan ordet lyrik betonar det sångbara och känslomässigt innerliga. Din fråga får mig att undra över vad det faktiskt står för genrebeteckning på bokomslagen på dagens diktsamlingar. När jag slumpmässigt och måhända en aning ovetenskapligt plockar fram etthundra diktsamlingar av poeter som skriver på, eller är översatta till svenska – samtliga från 2000-talet – ur min bokhylla och antecknar vad det står på omslagen ser jag att 32 är benämnda som ”dikter”, 22 som ”lyrik”, 16 som ”poesi”, 3 som ”elegi/elegier” och 27 är helt utan genrebeteckning. Benämningen ”dikter” är alltså vanligast även om ”lyrik” faktiskt håller ställningarna ganska väl trots att det finns någonting ålderdomligt över ordet. Det är förmodligen också orsaken till att ytterst få idag skulle beskriva sig som ”lyriker”, trots att det egentligen skulle passa utmärkt för spoken word-diktare, poetry slam-mästare och estradpoeter vars alster ofta eftersträvar sångbarhet med hjälp av rim, alliterationer och självlärt avancerade versmått.
Av de diktsamlingar som helt saknar beteckning på omslaget finns inte oväntat de där genren kan vara lite tvetydig eller oklar, som konceptuell poesi eller episk dikt; exempelvis står det ingen genre alls på omslagen till de två tegelstenar till diktsamlingar av berättande karaktär som vann Augustpriset 2018 respektive 2019, Linnea Axelssons Ædnan och Marit Kaplas Osebol. Vidare noterar vi att förlaget Norstedt har en ”lyrikserie” medan Nirstedt Litteraturs nyutgivning av diktsamlingar kallas ”poesibiblioteket”. Vad gäller tidskrifter som har ett uttalat poetiskt ord i namnet lägger vi märke till det härligt otidsenliga namnet ”Lyrikvännen” och nedlagda ”Lyrik för alla”, men också ”Populär poesi” och ”OEI”, vars namn alltså utgörs av vokalerna i ordet poesi.
När jag själv debuterade som poet 1990 ville förlaget skriva ”lyrik” på bokomslaget vilket jag starkt motsatte mig och förespråkade ”dikter” eftersom jag ville anknyta till den mer förtätade hårdhet som jag tyckte fanns i ordet och dess avledningar: diktamen, diktator, diktion. Dessutom står dikt i intressant motsättning till ordet sanning, som i uttrycket ”dikt och förbannad lögn”. Att skriva dikt var tufft, menade jag som tjugoåring, medan lyrik var töntigt. Idag tycker jag nästan tvärtom.
Läs tidigare Fråga poeten:
LÄS MER:Här är GP Kulturs nya frågespalt: Fråga poeten
LÄS MER:Fråga poeten: Jag blir förvirrad av att läsa poesi
Om poeten:
Namn: Ulf Karl Olov Nilsson, även känd som ”Ukon”.
Ålder: 55 år.
Bor: Göteborg.
Gör: författare, psykolog, psykoterapeut, psykoanalytiker och översättare. Och nu dessutom mannen med frågespalten ”Fråga poeten” i GP.
Vill du själv ha svar på alla frågor om poesi du någonsin haft men aldrig vågat ställa? Maila då din fråga till kultur@gp.se med rubriken: ”Fråga poeten”.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
