Krogarna erbjuder oss nämligen en liten frist från förnuftet: en parentes i tillvaron där man kan släppa på självkontrollen, strunta i konsekvenser och slippa befatta sig med morgondagen, skriver Lydia Sandgren.
Krogarna erbjuder oss nämligen en liten frist från förnuftet: en parentes i tillvaron där man kan släppa på självkontrollen, strunta i konsekvenser och slippa befatta sig med morgondagen, skriver Lydia Sandgren. Bild: Annika Byrde

Folk på krogen skiter i corona

GP:s krönikör Lydia Sandgren återupptäcker kroglivet i sina kvarter och märker ett slags avgränsat barbari knutet till vissa tidpunkter.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS

I formbara år läste jag Hemingways ”En fest för livet”, som hos mig inpräntade en kärlek till kroglivet.

Den åldrade författaren blickar tillbaka på sin tid som ung spoling i tjugotalets Paris. Han har ännu inte gjort sig ett namn men skriver med självförtroendet hos den som är förvissad om framgång. Mellan besöken hos Gertrude Stein och kapplöpningsbanan sitter han på Lipp, dricker öl och äter korv med senapssås.

Det finns gott om krogromantik i litteraturhistorien. Jag har ju själv bidragit med en bok som utspelar sig på lokal i så hög grad att min förläggare påpekade att det var lite väl mycket krogmiljöer; kanske kunde Rakel och de andra vara någon annanstans ibland också?

ANNONS

LÄS MER:Göteborgs kaféer är min räddning efter coronaisoleringen

Och efter att ha ägnat så mycket tid åt Göteborgs svunna krogliv tyckte jag att jag gott kunde skaffa mig en uppfattning om det nuvarande. Liksom Hemingways 20-tal förpassats till det förflutna kommer ju också vårt 20-tal att göra det – bäst att passa på nu, när jag har fri tillgång till verkligheten och inte behöver trakassera folk med frågor om vart de gick ut för trettio år sedan.

Dessutom ville jag lära känna mina kvarter. (Det här låter faktiskt misstänkt likt ett svepskäl. Jag kanske hade baktankar. Och så var det juni, förstås. Ljusa kvällar och sommarhetta som skälvde mellan stenhusen.)

Det jag upptäckte var detta: Vasastan är ett stort mysterium. Hur kan det komma sig att en så central stadsdel, med så hög medelinkomst, är så dominerat av sjangserade etablissemang med billig bärs och kvart-i-tre-känsla oavsett tid på dygnet?

Och efter att ha ägnat så mycket tid åt Göteborgs svunna krogliv tyckte jag att jag gott kunde skaffa mig en uppfattning om det nuvarande.

Jag lämnar med varm hand över denna fråga till någon som begriper sig på varför stadsmiljöer utvecklas som de gör, och nöjer mig med en liten reflektion över dessa platsers funktion för oss människor.

En sak är uppenbar, och det är att folk på krogen skiter i corona. Även om krogpersonalen gör vad de kan för att smittspridningsanpassa lokalerna så har de själva nattlivets essens mot sig. Kroggäster är som de är, pandemi eller ej: berusade och entusiastiskt inriktade på att ha med varandra att göra.

ANNONS

De vill inte hålla avstånd. De vill inte tänka efter. De vill luta sig för nära någon annan, skratta för mycket, bomma en cigg, låna en tändare, hångla i ett hörn på Skåls uteservering. Och man kan inte riktigt hindra dem.

LÄS MER:Lydia Sandgren ville resa ett monument över den förlorade staden

Man kan ta beställningar vid bordet, man kan sätta upp lappar om 1,5 meter, man kan begränsa antalet gäster – men de kommer ändå att hålla på. Krogarna erbjuder oss nämligen en liten frist från förnuftet: en parentes i tillvaron där man kan släppa på självkontrollen, strunta i konsekvenser och slippa befatta sig med morgondagen.

Ett slags avgränsat barbari knutet till vissa tidpunkter (kvällen och natten) och vissa platser (valfritt uteställe). Och det behövs kanske för att civilisationen ska kunna fortsätta vara någorlunda civiliserad.

Tricket är väl att ge efter för lössläpptheten med måtta. Hemingway gick det som bekant inget vidare för. Men det var långt senare, många år efter att han hade sin ”Fest för livet”.

Missa inte det senaste från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS