Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: Richard Drew
Bild: Richard Drew

Emanuel Karlsten: Företagens Facebook-bojkott är poserande opportunism

“Stop hate for profit” heter kampanjen som innebära att stora företag nu slutar annonsera på Facebook – för att markera mot att sociala medier-jätten tjänar pengar på användarnas hat. Men det är ett slag i luften.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

LÄS MER: Svenska bolag bojkottar Facebook

Globala läskmärken och kafékedjor säger att de nu bojkottar Facebook, eftersom det finns hat där. Det låter fint, men mest är det slug marknadsföring och hyckleri. Av det skälet kommer denna text inte innehålla ett enda av företagens namn. Däremot en hel del andra fakta du själv borde veta om Facebook och hatet.

“Stop hate for profit”, heter en kampanj som drog igång i samband med mordet på George Floyd och Black lives matter-protesterna i USA. Idén är att Facebook tjänar pengar på hat, vilket man såklart får tycka. Det är enkelt att få spinn på, eftersom nästan alla använder Facebook och nästan alla har sett hat.

Jag skulle nu kunna gå på djupet om det som i nästan alla andra sammanhang är för tråkigt att skriva om: Att Facebook anställt 35.000 som bara jobbar med att hantera säkerhet på sajten – hälften av dem är moderatorer. Eller att Facebook raderade tio miljoner hatbrotts-poster, bara under årets första kvartal (nästan en dubblering jämfört kvartalet innan). Nästan 90 procent av posterna raderades innan någon hann se eller anmäla dem. En miljon falska konton stoppas varje dag.

Oklart vad företagen tycker

Sådär kan jag fortsätta, vad nu det spelar för roll. Replikerna kommer oftast lika snabbt: Ett företag som bara under årets första coronakvartal gjorde en vinst på 14 miljarder dollar har råd att göra mer, anställa fler, övervaka bättre! Vilket är sant, men det kommer inte utan problem att till exempel anställa tiotusentals som ska läsa sjuka åsikter. Bara förra månaden betalade Facebook 52 miljoner dollar i en förlikning med moderatorer som stämde Facebook på grund av de djupa psykiska besvär de utvecklat i arbetet. Och hur ska Facebook hantera demokratiskt valda världsledare som allt mer framstår som rasister? Eller för all del politiskt extrema medier, som älskas av enorma mängder människor. Ska Facebook stå över sin publik. Vara världens smakdomare?

Det är oklart vad läskföretagen, kafékedjorna och livsmedelsprodukterna exakt tycker, men klart är att de har skrivit under på “Stop hate for profit”. Lovat att inte längre annonsera på Facebook. Vilket kan var tidernas enklaste beslut, eftersom flera av företagen redan tidigare beslutat att skära ned på sina annonspengar i coronatider. I april berättade ett av de globala företagen att de framöver kommer att minska annonsutgifterna. Flera av företagen har dessutom begränsat bojkotten till en månad. Andra bojkottar förvisso Facebook-plattformen, men inte Facebook-ägda Instagram eller annonsnätverket Facebook audience.

Det är ett slag i luften, opportunism och poserande. Ett sätt att maskera om planerade nedskärningar som politisk aktivism.

Det fungerar eftersom mediala debatten kring Facebook är så ytlig. Hela idén att världens största företag – medvetet och aktivt – skulle vilja göra vinst på hat borde falla på sin egen orimlighet. Men istället hamras den in som sanning eftersom knappt ingen orkar sätta sig in i den extrema komplexitet som finns i att driva en plattform för två miljarder användare.

Facebook ska givetvis fortsätta att försöka göra saker bättre. Men det måste vi andra också.

Läs fler texter av Emanuel Karlsten

LÄS MER: Vår tillit till Facebook har fått sig en törn

LÄS MER: Facebook börjar bli som ett eget land

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.