Bildbyråernas fotografier från konflikt- och katastrofområden är ofta till förväxling lika varandra. Jag har ibland försökt att hitta vardagsbilder från Mellanöstern, alltså foton utan stridsvagnar eller stenkastande pojkar. Det är svårt.
Naturligtvis finns det många fotografer som tröttnat på stereotyperna. Johan Berglund är en av dem. I sin bok 8 H - Eight Hours beskriver han sin leda över ännu en pressbild av ett svältande afrikanskt barn på en uttorkad flodbädd. Och visst har vi alla sett just de bilderna!
Johan Berglunds alternativ är att gå ett steg närmare och koncentrera sig på individerna. Fotografierna från kända konfliktområden - bland andra Mellanöstern, Bosnien, Afghanistan, Somalia - visas i boken i stort format på svart bakgrund. Pojkar spelar boll, flickor dansar balett, människor arbetar, röker, pratar. Några är just sådana bilder som jag letat efter i bildarkiv och inte hittat. Ändå saknar jag något: nämligen texten. De här fotografierna ropar efter ett sammanhang. De enda uppgifter vi får är var och när bilderna är tagna. Och det räcker inte, i alla fall inte för mig.
Även Wendy Sue Lamm vill visa en annan sida av ett känt konfliktområde - närmare bestämt konflikternas konflikt: Mellanöstern. Och hennes bilder lever ett eget liv. De berättar, ställer frågor, får mig att undra och ibland skratta. Texter av den amerikanske dramatikern Arthur Miller och den arabiska författaren Emile Habiby ger ytterligare ingångar till det fotografen kallar "undrens land" (det finns också kort bildinfo till varje fotografi).
Wendy Sue Lamm har en sällsam förmåga att se det absurda i tillvaron och att fånga det med kameran utan att det sker på de fotograferades bekostnad. Hennes egen häpnad och värme inför detta omstridda landområde är påfallande antingen hon skildrar en palestinsk familj som slaktar en get på bakgården inför en muslimsk högtid eller ett ungt israeliskt par som passionerat kysser varandra på en herrtoalett i Jerusalem.
Mellanöstern måste vara en av de mest fotograferade delarna av världen. Wendy Sue Lamm lyckas belysa konflikthärden så att den framstår som - kanske inte helt ny, men i alla fall långt från de konforma stridvagnsbilderna vi är vana vid. Rädslan och galenskapen finns där liksom humorn och det trotsande envist pågående livet med tomater som slås in i tidningar som visar bilder från senaste självmordsattacken eller en palestinsk pojke i flyktinglägret Shati som leker med en plastflaska vid havet. Sådana bilder vill jag se mer av.
