Inom loppet av en vecka tändes en stjärna och en annan gick ur tiden. I realtid inför våra ögon, på presidentinstallationen på Kapitoliums trappor steg hon fram ung, svart i färggranna kläder och läste upp sin dikt och världen applåderade Amanda Gorman - en stjärna var född. Så är det att tillhöra centrum. Han som gick ur tiden var för en liten krets mycket betydelsefull men för världen okänd - El Mallku, Felipe Quispe, grundare till Pachakuti-rörelsen, för ursprungsbefolkningars rättigheter.
Jag ringde honom en gång. Mycket nervöst lyfte jag luren i Mujeres Creandos pensionat i centrala La Paz, Bolivia. Året var 2005 och det verkade som om en urfolksledare skulle vinna presidentvalet i det lilla landet med det höga antalet militärkupper. Högern uppbackad av imperiet i Nord var oroliga och USA:s ambassad frekventerades flitigt. Evo Morales hade lyckats ena ursprungsbefolkningsrörelsen, med cocaodlarna och gruvarbetarna och diversearbetare: arbetarklassen och indianerna som ju är ett och samma men vars dubbla identitet vänstern har haft historiskt svårt att erkänna.
En man var ännu mer radikal. Ja, svarade han på min fråga om jag kunde få intervjua honom. Jag kommer klockan fem och hämtar dig. Jag vet inte varför jag bekräftade med att säga fem på eftermiddagen, men tur var det för då sa han, nej, fem på morgonen. Det kändes som jag gick upp mitt i natten, tittade ut på gatan och där var de, de tog mig till deras partihögkvarter inte långt från stadion i La Paz och jag intervjuade honom ätandes en gigantisk frukost framför Wipalaflaggan med den legendariska upprorsledaren Bartolina Sisa på. Han var en gerillasoldat som under många år lett en väpnad kamp, suttit i fängelse och nu ställde upp i presidentvalskampanjen.
Jag nåddes av budet om hans död på Facebook för att Amalia Alvarez tecknat honom. Henne träffade jag på Angereds Bokmässa 2019, den senaste som ägde rum utanför den digitala världen. Jag hade precis gått av stora scenen efter att ha lett ett samtal om spoken word och Ortens Bästa Poet. Hon satt vid ett litet bord och kände igen mig när jag gick förbi och sa: ”du måste köpa min bok” vilket jag också gjorde. En fantastisk serietidning om rasismen i Sverige. Hon träffade El Mallku på 80-talet då hon reste i gränslandet mellan Chile och Bolivia och var aktiv i rörelsen för urfolkens rättigheter. Ritat har hon gjort sen hon föddes, hennes far var tecknare. För några år sedan utsågs hennes bok ”Fem papperslösa kvinnor” till årets seriealbum av läsare. Hon lever i Sverige och försörjer sig på det som Annie Lööf kallar för ”enkla jobb”. Oprah Winfrey kommer nog aldrig twittra om henne, Michelle Obama inte applådera henne, och hon kommer från en region där USA ständigt anklagar de som vinner val för valfusk.
Om Felipe Quispe sa hon: han var vår Che Guevara.
Felipe Quispes död gick i Sverige obemärkt förbi såsom händelser i periferin tenderar att göra. Det gör dem inte desto mindre intressanta.
Läs mer av America Vera-Zavala:
LÄS MER:Prisvinnande "Familjen” är vit förorts-fantasy
LÄS MER:Maradona tillhörde folket
LÄS MER:Att lyxa och shoppa verkar vara viktigare än kulturen
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
