En av världens främsta epidemiologer, Michael Marmot, menar att personer med arbetaryrken löper betydligt högre risk än andra grupper att bli sjuka och dö under den pågående pandemin, skriver Mattias Hagberg.
En av världens främsta epidemiologer, Michael Marmot, menar att personer med arbetaryrken löper betydligt högre risk än andra grupper att bli sjuka och dö under den pågående pandemin, skriver Mattias Hagberg. Bild: Simon Rehnström/SvD/TT

Det är dags att tala om den ojämlika döden

Invånarna i Sveriges rikaste områden lever nästan tio år längre än invånarna i de fattigaste. GP:s Mattias Hagberg undrar varför inte Stefan Löfven reagerar offentligt.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS

I slutet av april slog en av världens främsta epidemiologer, britten Michael Marmot, larm: Corona är en klassfråga. Personer med arbetaryrken löper betydligt högre risk än andra grupper att bli sjuka och dö under den pågående pandemin. I en intervju med SVT sa han bland annat:

– Vi vet att sjukdomar som ökar risken att dö i covid-19 också är betydligt vanligare bland låginkomsttagare. De drabbas i högre utsträckning av fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom och högt blodtryck.

Och han påpekade att många med låga löner har yrken som är extra utsatta, som busschaufförer, kassabiträden och undersköterskor.

Utspelet fick nästan ingen uppmärksamhet alls, trots att sakförhållandet borde vara glödhett.

ANNONS

LÄS MER:Hoten mot Mumindalen synliggör existensen

Sedan början på våren samlar jag på texter och nyhetsinslag om pandemin och dess förhållande till ojämlikhet. Det har blivit en liten hög – med betoning på liten. För trots att viruset inte drabbar blint har frågan om klass varit förvånansvärt frånvarande.

Det lilla som har skrivits har nästan uteslutande varit opinionsmaterial – och genomslaget har varit skralt. Möjligen med undantag för den korta, infekterade och ytliga debatten om trångboddhet, kultur och smittspridning som rasade i början av pandemin.

Inte ens när Expressen häromdagen publicerade en gedigen genomgång, baserad på siffror över drabbade i olika områden i Stockholm, förändrades något i grunden. Visst, det blev lite upprört i sociala medier, men de riktigt kraftiga reaktionerna uteblev. Inga presskonferenser, inga strejker, inga politiska debatter. Egentligen ingenting.

Reportaget i Expressen gav en skrämmande tydlig bild av den svenska ojämlikheten. I det som brukar kallas utsatta förorter har pandemin slagit hårt, medan områden med många höginkomsttagare, som Östermalm, har klarat sig förvånansvärt lindrigt undan. I undersökningen fanns allt som behövdes för en ordentlig strid om klassamhällets råa verklighet.

Siffrorna talar här sitt tydliga språk: Invånarna i Sveriges rikaste områden lever nästan tio år längre än invånarna i de fattigaste.

Förhållandet mellan ojämlikhet och hälsa är ett av de mest bortträngda ämnena i den svenska politiska debatten, trots att kopplingarna mellan välmående, arbetsmarknad och social status är glasklara. Siffrorna talar här sitt tydliga språk: Invånarna i Sveriges rikaste områden lever nästan tio år längre än invånarna i de fattigaste. Tio år! Ett avstånd som lär växa efter den här tragiska våren.

ANNONS

Inför döden är vi uppenbarligen inte alls lika.

Varför reagerar inte Stefan Löfven offentligt? Varför kliver han inte fram och säger att nu räcker det, nu måste den död som ojämlikheten genererar få ett slut?

För mig är detta ett mysterium. Jag kan inte förstå varför den svenska arbetarrörelsen, som har klassfrågan i sitt DNA, är så tyst. Vad ska socialdemokratin vara bra för om den inte automatiskt tar strid för samhällets mest utsatta?

LÄS MER:Pandemin visar vilken usel världsordning vi skapat

Missa inte det senaste från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS