Bioduken är svart. Musiken mest ett lågt och brusigt oljud. Sakta ljusnar det när solen reser sig över vad som ser ut att vara jorden. Toner börjar ljuda. De är tydliga och stegrar: "dam – dam – dam – DA DAM".
Introt till Stanley Kubricks "År 2001 – ett rymdäventyr" är ikoniskt. Inte minst på grund av Richard Strauss öppningsfanfar från tondikten "Also sprach Zarathustra". Nu är den musiken fri för alla att använda. Åtminstone noterna.
Detsamma gäller den amerikanska författaren Margaret Mitchells "Borta med vinden" och verk av den norska nobelpristagaren Sigrid Undset. Anledningen är att de tre kulturskaparna gick bort 1949.
– När mer än 70 år har passerat sedan dödsåret hamnar verken i det som brukar kallas för public domain. Skyddet finns alltså inte kvar, säger Catharina Ekdahl, jurist på Patent- och registreringsverket, PRV.
Innebär det att du får göra vad du vill med dem?
– Ja, det får du faktiskt. Eftersom det inte längre finns ett skydd. Men...
Jag anade nästan ett men.
– Det finns alltid ett men. Vi har också något som kallas för klassikerskyddet som aktualiserades så sent som i våras då dikter användes i politiskt syfte.
– Det finns nämligen ett utökat skydd för utgångna verk av särskilt konstnärligt värde som gäller grovt kränkande bearbetning eller användning. Då är det akademien bakom konstarten som kan ifrågasätta användandet och väcka talan.
LÄS MER:Svenska Akademien kräver vite från nazistsajt
Catharina Ekdahl påpekar att det är ytterst sällan som klassikerskyddet används men under 2019 lämnade Svenska akademien in en stämningsansökan mot sajten Nordfront, som drivs av nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR). Skälet var att Nordfront hade publicerat dikter av Viktor Rydberg, Verner von Heidenstam och Esaias Tegnér.
Disney fick ett eget skydd
Ytterligare oklarheter dyker upp utanför Sveriges gränser. Catharina Ekdahl förklarar att länderna i Europa har väldigt lik lagstiftning men att det kan bli mer komplicerat i andra delar av världen.
– Till exempel var det inte alls längesen som man i USA införde något som i folkmun kallas för "Mickey Mouse protection act". Ett utsträckt upphovsrättsskydd som började gälla för Musse Pigg och andra Disney-alster.
– Den gäller om rättigheter av ett verk har övertagits av ett företag. Då är det i stället 120 års skyddstid. Det tar verkligen sikte just på Disney, säger Catharina Ekdahl.
Det är också en aning komplext när det gäller filmer, där många upphovsrättsskyddade insatser görs. Som regel är det producenten som äger rätten till allt förutom filmmusiken.
– Men när det gäller 70 år efter dödsåret räknar man från den sist avlidne av huvudregissör, manusförfattare, dialogförfattare och kompositör av filmmusiken.
