Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Regine Glaß: Därför älskar konservativa tyskar att debattera språk

Det pågår en feministisk språkrevolution i Tyskland – och ingen pratar om detta så mycket som de konservativa. Journalisten Regine Glaß skriver om varför kultursidorna fylls med språkdebatt inför höstens val.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den före detta kanslerkandidaten Friedrich Merz verkar aldrig tröttna på att twittra om könsneutralt språk – och han är inte ensam. Om och om igen bjuder tyska medier och tv-shower in konservativa, som ex-kanslerkandidaten för att diskutera samma vinkel: Är det bra att formulera sig könsneutralt eller inte?

Att formulera sig könsneutralt fungerar annorlunda på tyska än på svenska. På svenska skriver en till exempel student för både män och kvinnor. Studentska låter gammalmodigt för de flesta. Men i tyskan är det standard att använda könade ändelser. I singular använder man inte manlig form, om det handlar om en kvinna.

LÄS MER: Filmerna om framtiden dolde den mörka historien

Det går att formulera sig könsneutralt i plural: ”Die Studierenden”, inkluderar till exempel alla kön, också icke-binära. Men i singular finns det ingen form än. Den tredje artikeln ”das” används bara för djur och saker, inte vuxna människor.

Men på senare tid har något hänt. År 2018 infördes ett juridiskt tredje kön i Tyskland: ordet ”divers” betecknar nu icke-binära. Medier och stora företag har också börjat använda nya former för att inkludera flera kön. Så kallade ”gendertecken” mitt i ordet signalerar att även icke-binära inkluderas. Till exempel visar Spotify i den tyska versionen ”Freund*innen Feed”, för det flöde i spelaren som heter ”vänaktivitet” på svenska.

För varje satstecken finns en betydelse: Ett understreck, så kallat ”Gender gap”, ska visa att det finns mer än ett kön. En ”*” kallas för genderstjärna, ”–” är ett symboliskt bindetecken som strålar ”utanför” tvåkönssystemet. Kolon, som är ganska trendigt i dag, använder många företag och medier eftersom det är enkelt att hitta på tangentbordet.

Motargumentet från konservativa är ofta att ”det ser fult ut”, och ”det finns viktigare ämnen än detta”.

LÄS MER: "Jag föddes i ett land som inte längre finns"

Att de ändå älskar att diskutera ämnet beror på att språkdebatten har blivit en hundvissla. Det är ingen tillfällighet att debatten tas upp av en CDU-medlem just innan tyska Förbundsdagsvalet i september.

Planen är att vinna röster tillbaka från högerpopulisterna AFD (Alternative für Deutschland) som inte heller drar sig för att håna feminism.

Att fylla kultursidorna med debatt om det är rätt eller fel att skriva könsneutralt på tyska blir en strategi för att tränga undan andra, minst lika viktiga ämnen som att alla människor ska ha samma möjligheter att bli föräldrar, eller lika lön för lika arbete och måla upp bilden av en vänster som är besatt av att prata om språk.

Så länge medier för samma diskussion igen och igen och feminister reagerar, kanske de får som de vill.

LÄS MER: Döm inte studenter med andra länders flaggor

LÄS MER: Ett telegram från fadern räddade Roza

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.