Utmattad Guillou har satt punkt

1900-talets sista dag är enligt Jan Guillou inte millennieskiftet, pussarna, festen, partyt. Den inträffar senare: den 10 september 2001, dagen innan World Trade Center tillintetgjordes i en terrorattack utan historisk jämförelse.

– Den 11 september börjar en ny tidsålder, det är ett ganska svart slut, men något annat hade inte varit möjligt.

Jan Guillou var 65 år när han inledde sin serie om 1900-talet med "Brobyggarna", den första romanen om de norska bröderna Lauritzen. Nu har han just fyllt 76. De senaste tio åren har han vigt åt vad han kallar "ett teoretiskt sett omöjligt projekt", därtill i den extremt höga takt som det var tänkt från början: en bok om året, precis som när han skrev sina tidigare bokserier om agenter och medeltidsriddare.

Mer krävande

Men den här gången skulle han skriva researchtung nutidshistoria utifrån en och samma släkt. Just efterforskningarna har varit mer krävande än vad han hade föreställt sig.

– När jag skrev den sista meningen hade jag en känsla av att jag kunde falla död ner, som löparen i ett maraton. Det gjorde jag inte, men mentalt föll jag ihop i något slags utmattning.

Två månader senare är den mentala utmattningen kvar.

– Jag har i alla fall gått i mål, det kunde ha blivit bättre, men det kunde också ha blivit sämre, säger Jan Guillou som för egen del konkurrerade med den brittiska storsäljaren Ken Follett som ungefär samtidigt skildrade 1900-talet i en trilogi.

– Han är den ende som jag kan jämföra mig med i det här avseendet och mina böcker är bättre.

Friggebo finns med

Inte heller hade han någon hjälp av att skriva om de sena årtionden som han själv upplevt. Tvärtom upplevde han det som svårare att välja, sovra och se klart. Bland autentiska personer, partier och händelser märks lasermannen, Ny Demokrati och invandrarminister Birgit Friggebos försök att lugna upprörda invånare i Rinkeby med att sjunga "We shall overcome".

Tongivande för Guillous 1990-tal blir dock den uppdiktade onkel Harald, nazist och före detta SS-officer som steppade ut ur historien redan i bok fyra. Efter sin övervintring i Argentina dyker han nu upp på Stockholms gator och noterar föraktfullt "den höga frekvensen" av svarta människor.

– Tanken är förstås att göra honom till symbol för den högerextremism som uppstår i dag, och visa på svårigheten i att hantera de jävlarna, det är inte alltid lätt.

Den moderna fascismen måste förstås utifrån bildade och pålästa nazister som Harald, menar Guillou som låter honom relativisera Förintelsen och jämföra den med andra länders dödande.

– Man måste se den moderna fascismen utifrån Harald. Han är originalet, medan exempelvis Sverigedemokraterna har bytt ut den traditionella antisemitismen mot islamofobi i stället. Det är bara en taktisk anpassning till tiden.

Erika Josefsson/TT