Höstaktuella författare om hur boken blev till

Namn: Marie Hermanson.

Aktuell med: Himmelsdalen som ges ut i augusti.

Första mening: "När Daniel fick brevet trodde han först att det kom från Helvetet."

Ett slags psykologisk thriller i alpmiljö. Så beskriver Marie Hermanson sin nya roman, som hon tycker det känns skönt att nu vara färdig med.

- Jag har hållit på med den så länge. Allt som allt blir det nog tre år, berättar hon.

Efter förra romanen Svampkungens son började hon på lite olika bokprojekt, bland annat ett om en kille som skulle spela dataspel. Hon körde fast i arbetet och kände att hon behövde en paus.

- Jag spelade World of worldcraft och det var jätteroligt. Tidigare hade jag aldrig riktigt kommit in i något dataspel. Men det gjorde jag nu och fick samma intensiva lustkänsla som när jag var barn och tonåring och läste böcker, säger hon.

I spänningen som uppstod under vistelsen i den farofyllda världen, full av berg som hon måste fly ifrån, såddes ett frö till en helt annan bok än dem hon börjat på, en historia om två tvillingar som har vuxit upp frånskilda varandra. Max är inlagd på ett vilohem i en alpdal och ber en dag sin tvillingbroder Daniel att de ska byta plats eftersom han behöver ordna upp en del affärer. Eftersom de ser likadana ut märker ingen något, men Daniel upptäcker snart att det är något skumt med vilohemmet och hela dalen.

När Marie Hermanson hade miljön klar för sig fick hon för sig att flyga jorden runt med hjälp av Google Earth och hittade en dal i Schweiz, Lauterbrunnental. Den djupa sprickan i landskapet såg ut precis som i hennes fantasier.

- Det var också lite som ett dataspel att röra sig där. Sedan kollade jag om det fanns några hotell där, åkte dit och gick omkring i den där dalen i en vecka, berättar hon.

Namn: Eva F Dahlgren.

Aktuell med: Det vita kolet som ges ut i september.

Första mening: "Tåget glider in på Gare Montparnasse och stannar med en knyck."

Eva F Dahlgren fortsätter att gestalta sina släktingar i bokform. Tidigare har hon berättat om sin farfar i den uppmärksammade Farfar var rasbiolog. Nu har hon nu skrivit om sin farmors föräldrar, pappan som elektrifierade Malmö, och mamman som var fascinerad av filosofiska föreläsningar om intuition.

- Ramhistorien är deras liv, men jag klarar inte att göra en roman med inre tankar och kärleksliv om människor som har levt. Så jag var tvungen att byta namn för att få liv i dem, säger Eva F Dahlgren.

Hon beskriver den som en kärleksroman med elektrifieringen som fond, en berättelse om en tid präglad av förnuftstro och tilltro till teknik, samtidigt som många också fascinerades av ockultism och spiritism. Den utspelar sig under 1900-talets allra första år då huvudpersonen Maximilian Lamotte ansvarar för att lysa upp Malmö med hjälp av elektricitet, som lanseras som det vita kolet.

- Hans fru Marie Lamotte har en föreställning om hur rent allt ska bli. Men i början fick man elda med kol för att få fram elektriciteten så det var alldeles svart i Malmö, berättar Eva F Dahlgren.

En av hennes farbröder har en lyktstolpe, en vacker jugendlampa i silver som hennes farmors far Axel Estelle hade fått efter sitt arbete på elverket i Malmö. Synen av den la ett slags grund till bokidén och fick henne att fundera över elektricitetens betydelse för samhället. När hon sedan hittade sin farmors mor Karin Estelles anteckningar upptäckte hon att paret haft ett spännande äktenskap och bestämde hon sig för att läsa in sig på elektricitet, tiden och personerna.

- Jag har suttit i arkiven och läst samtliga styrelseprotokoll för Malmö elverk från 1901 till 1906, man är inte klok egentligen! Jag har fått sätta mig in i väldigt mycket, så det har varit en ganska svår research, men samtidigt spännande. Det finns mycket som känns gemensamt med vår tid, till exempel oron för att naturen ska slå tillbaka, säger Eva F Dahlgren.

Namn: Aleksander Motturi.

Aktuell med: Diabetikern som ges ut i augusti.

Första mening: "Jag bestämmer mig för att gå dit till slut."

I centrum står en man som får diagnosen diabetes. I stället för att bli nedslagen blir han närmast upprymd och besatt av sin sjukdom. Från att ha levt i en otrygg och ganska färglös tillvaro känner han nu att han har fått en tydlig identitet som är inställd på liv och död.

- På ett plan är det en roman om en man som blir hopplöst och blint förälskad i sin sjukdom. Men det är också en del andra teman och motiv som återkommer, och som jag själv fortfarande är intresserad av att tolka, säger Aleksander Motturi.

Han nämner en drömsk skildring där mannen slår följe med en hund ner i underjorden, ett moment som Motturi kopplar samman med idéhistorikern Focaults begrepp om biomakt.

- Det är ett maktbegrepp som, i kontrast till den makt som har svärdet som symbol, inte utövas genom våld utan snarare genom att upprätthålla människors liv, säger Aleksander Motturi.

Han tillägger att för drygt hundra år sedan dog alla som fick diabetes, men att det efter insulinets uppkomst går utmärkt att leva med sjukdomen om man sköter sig.

Aleksander Motturi är filosof, konstnärlig ledare för Clandestinofestivalen i Göteborg och har tidigare skrivit om bland annat Wittgenstein och begreppet etnotism. Han har också skrivit dramatik tillsammans med Johannes Anyuru och arbetar nu med egna pjäsen Pappersgudarna som ska ha premiär på Stadsteatern 30 september.

Diabetikern är hans första roman och han skrev den i samband med en resa till New York. Det gick ovanligt fort. Ramverket var klart på tre månader.

- Jag hade redan gjort research under tio års tid i min forskning.

Aleksander Motturi fick själv ganska nyligen veta att han har diabetes typ 1 som är kronisk, ett besked som var en utlösande faktor till romanen. Samtidigt har han funderat på temat under en lång tid.

- Lite grann har jag känslan att jag fick diabetes för att jag har tänkt på det så länge, säger han.

Henrik Strömberg