Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/9

Hon har kvinnlig rösträtt i blodet

Hon minns att hon satt i knät på Selma Lagerlöf och hennes mamma var barnflicka hos Carl Larsson. Alfhild Bonthron, 95, är barnbarn till verklighetens Fröken Friman.

När den första säsongen av Fröken Frimans krig sändes satte sig Alfhild Bonthron och skrev ett brev till Sissela Kyle.

Kyles rollfigur Dagmar Friman var inspirerad av Anna Whitlock, förgrundsgestalt i kvinnosakskampen kring 1900-talets början och grundare till Whitlockska samskolan.

Bonthron skrev:
"... Alla vi syskon har gått i Whitlocks skola. Hon firade jularna hos oss och jag kommer väl ihåg henne. Jag var nio år när hon dog. Jag är väldigt tacksam och rörd över att du gjorde henne så mänsklig i en jobbig och turbulent tid. Än en gång tack och lycka till, med hälsning från Anna Whitlocks yngsta barnbarn."

- Jag blev så förvånad och glad att det verkligen fungerade. Att min egen mormor var med på film, säger Alfhild Bonthron.

Hon är född 1921, året då kvinnor för första gången fick rösta. Det var hennes mormors hjärtefråga, bredvid rätten för alla att gå i skola. Whitlock grundade dessutom kvinnokooperationen Svenska Hem som står i centrum i dramaserien om Fröken Friman.

- Vi har levt med rösträtten i familjen. Annars var ju skolan hennes stora grej. Mamma var också lärarinna och kämpade för rösträtten. Det var många som engagerade sig djupt, både kvinnor och män, säger Alfhild Bonthron.

Precis som i tv-serien så kom hennes mamma Helga som fosterbarn från en arbetarfamilj till den välbärgade men ensamstående Anna Whitlock.

Det beskrivs också i den tvådelade dokumentärserien Kvinnorna på Fröken Frimans tid, som SVT kommer att visa i jul. Programledaren Kattis Ahlström reser runt och porträtterar flera av de kvinnor som var med och förändrade Sverige för alltid i början på förra seklet.

Även Alfhild Bonthron intervjuas i dokumentären. Hon minns sin mormor som parant men omtänksam och plockar fram en pytteliten silverbägare som hon fick en gång, när storasyskonen vunnit idrottspriser. Själv var hon sjuklig som barn.

- Men mormor tyckte att jag också skulle få något.

Relationen mellan Anna Whitlock och dottern Helga blev varm och respektfull, men starten var tuff. Femåriga Helgas mamma dog och hennes pappa lämnade henne hos fostermodern Whitlock.

Dåtidens uppfattning var att det var bäst att barnet inte hade någon kontakt med sin biologiska familj.
- Min mor har skrivit lite om den dagen då hon kom till Anna, att det var svårt. Hon satt på en stol och grät. Tyvärr har jag inte frågat min mor så mycket om hur det var, men det var nog så att Anna i viss mån blev uppfostrad av Helga också, säger Alfhild Bonthron.

Hon tar fram ett brev, skrivet på rim, från Anna Whitlock till dottern 1894, då Helga var 13 år.

Det börjar:
"Min egen Helga, min solskensskatt! Hav tack för vad du mig givit, när du i kärlek lett mot mig glatt, du alla sorger fördrivit."

Hur ser du på Anna Whitlock och hennes insatser i dag?
- Jag har ju alltid beundrat henne och alla dessa kvinnor, att de hade orken att fullfölja det här. Och det är inte färdigt ännu, men det är påbörjat.

Ännu ett brev kommer fram. Det är Sissela Kyles svar, som Alfhild Bonthron är väldigt glad åt.

Kyle skriver:
"Jag har älskat att spela rollen Dagmar Friman och verkligen försökt få med drag från din mormor, som ju var en så beundransvärd kvinna. Denna tid, dessa fruntimmer!"

Alfhild Bonthron har sett de båda första säsongerna och ser fram emot fortsättningen.
- Jag kommer absolut att se den i jul.