I går fick den festivalpublik som just sett den smärtsamma irländsk-kanadensiska filmen Room något annat att känna sorg över. När eftertexterna rullat klart, och somliga i publiken enligt uppgift var i tårar, såg de hur ridån som skulle föras samman framför filmduken fastnade. Sedan gick den i två delar.
– Många skrek stoppa! stanna! men ridån revs itu, berättar ögonvittnet Cecilia Hebeler för GP.
– Filmens allvarliga tema skiftade till hur sorgligt det var att ridån gick sönder. Lite komiskt även om det var så synd. Förhoppningsvis går ridån att laga.
Enligt uppgifter till GP är det Folkets hus som brustit i underhåll av biografen, vilket i går alltså ledde till att den sextio år gamla ridån inte orkade längre.
– Jag kunde liksom inte tro vad jag såg... utan jag tänkte: vad i helvete! säger Ari Nordström, biografmaskinist på Draken.
Han berättar för GP att det var den så kallade sadelgjorden som gick av, alltså bandet som bär den egentliga vikten av ridån på takskenan när den dras fram och tillbaka.
– Om skenan inte rengörs och smörjs någon gång på år blir den trög, med oundvikliga haverier som följd. När vi kände på den i natt var den påtagligt sträv. Det mesta fett vi applicerade förra gången ridån havererade för två år sedan är också borta, säger maskinisten.
Ridån har råkat ut för flera haverier de senaste åren, dock inget så allvarligt som under onsdagskvällen. Ridån måste nu tas ner och sys på något sätt, eller stagas upp bakom, om den ska kunna användas igen.
Ari Nordström och andra i filmfestivalens teknikgrupp samt två personer ur transportgruppen spenderade större delen av natten med att provisoriskt laga skadan, i hopp om att ridån ska orka de återstående fem festivaldagarna.
– Om den inte tas ner och repareras, med ny sadeljord på båda ridåhalvorna, och om inte mekanismen underhålls, kommer bion att bli av med sitt kanske främsta kännetecken, säger Ari Nordström.
Enligt Joanna Wahlsten, presschef på Filmfestivalen, är filmvisningarna nu i gång igen och kommer inte att behöva ställas in.
– Ridån är provisoriskt lagad. Vad jag förstår har vår teknikgrupp lyckats stadga upp den med hjälp av klämmor.
Lina Lindqvist är vd för Folkets hus i Göteborg som äger biografen, och den som ytterst ansvarar för ridåns underhåll. Hon känner inte till vad som hänt på biografen när GP ringer upp.
– Eh... där tog du mig visst på sängen... Jag måste få sätta mig in i frågan och ber att få återkomma, säger hon.
En stund senare ringer vd:n upp, sedan hon inhämtat information från sin personal samt från förre vd:n för Folkets hus Lennart Lundgren.
– Det verkar som att vi har underlåtit att underhålla ridån. Men enligt förre vd:n har vi inte heller fått några indikationer på att den skulle varit skör eller i behov av underhåll, säger hon.
När tyget nu gett upp och ridån är trasig lovar nya vd:n Lina Lindqvist att skyndsamt agera:
– Vi kommer att ta tag i det här direkt. Vi plockar ner den och ser till att den blir lagad. Vi får anlita en expert som får bedöma vad som behöver göras.
Kosta vad det kosta vill?
– Nej naturligtvis inte. Vi får se vad det kostar, och bedöma det kulturhistoriska värdet av ridån i förhållande till vår övriga verksamhet.
