Bildinventeringsprojektet ”Västkusten förr” - ett samarbete mellan Stampen Media och västsvenska museer - fortsätter. I dag presenteras historiska bilder och berättelser från den tid då världskrigen kom hotande nära Sverige.
Västkusten förr
Det stora Hallandskriget 1928
I september 1928 genomfördes två stora svenska militärövningar. Det ena hypotetiska scenariot kallades ”Mälarkriget” och inbegrep bland annat ett anfall mot Strängnäs. Det andra scenariot kallades ”Hallandskriget”. Om dessa manövrer skrev Svenska Dagbladet i ett stort reportage på förstasidan den 28 september:
”KRIGSPRESSKVARTERET I HALLAND, torsdag. Halmstad var krigiskt ett par dagar. Det vill säga staden fick en martialisk prägel genom åtskilliga tusentals väpnade skåningar, smålänningar och hallänningar, som där i veckans början sammandrogos till Hallandskrigets sydarmé. Överste Lyströms trupper kommo måhända de historiskt intresserade att erinra sig den gamla upplysningen att Halmstad på grund av sitt läge sedan urminnes tider varit synnerligen uppmärksammat ur strategisk synpunkt.
Det var i går. I dag är Halmstad nästan sig likt igen.”
Det halländska krigspelet slutade, enligt SvD:s korrespondent, med en knapp seger för nordarmén. Övningen kulminerade i Slaget vid Slöinge. Arméerna ryckte fram ”på linjen Fröllinge-Rävinge”.
”Om det hade varit allvar i dag i slaget vid Slöinge hade åtskilliga kvadratmeter av Hallands jord befunnits vara granathål, ett par herrgårdar hade upphört att finnas till och kanske hade ett par hundra civila hallänningar förflyttats till marker som ligga på andra sidan”.
18 000 man – inklusive kronprinsen som satt i sitt kvarter vid Asige kyrka – deltog i detta fiktiva halländska krig. Någon av dessa 18 000 soldater lade sig någon gång – kanske i samband med Slaget vid Slöinge – att vila bredvid hästen. Bilden ser melodramatisk ut. Men det är alltså inte på allvar.
”KRIGSPRESSKVARTERET I HALLAND, torsdag. Halmstad var krigiskt ett par dagar. Det vill säga staden fick en martialisk prägel genom åtskilliga tusentals väpnade skåningar, smålänningar och hallänningar, som där i veckans början sammandrogos till Hallandskrigets sydarmé. Överste Lyströms trupper kommo måhända de historiskt intresserade att erinra sig den gamla upplysningen att Halmstad på grund av sitt läge sedan urminnes tider varit synnerligen uppmärksammat ur strategisk synpunkt.
Det var i går. I dag är Halmstad nästan sig likt igen.”
Det halländska krigspelet slutade, enligt SvD:s korrespondent, med en knapp seger för nordarmén. Övningen kulminerade i Slaget vid Slöinge. Arméerna ryckte fram ”på linjen Fröllinge-Rävinge”.
”Om det hade varit allvar i dag i slaget vid Slöinge hade åtskilliga kvadratmeter av Hallands jord befunnits vara granathål, ett par herrgårdar hade upphört att finnas till och kanske hade ett par hundra civila hallänningar förflyttats till marker som ligga på andra sidan”.
18 000 man – inklusive kronprinsen som satt i sitt kvarter vid Asige kyrka – deltog i detta fiktiva halländska krig. Någon av dessa 18 000 soldater lade sig någon gång – kanske i samband med Slaget vid Slöinge – att vila bredvid hästen. Bilden ser melodramatisk ut. Men det är alltså inte på allvar.
Västkusten förr
Gengasen höll trafiken igång
Det är något märkligt med denna bild. Den föreställer en taxi på Östra Hamngatan år 1941. En elegant dam pysslar med gengasaggregatet. Men gengasen – som till följd av bensinbrist höll svenska fordon i gång under andra världskriget – var absolut inget som vanligen hanterades av en passagerare i vit halsduk och ljusa handskar. Aggregaten sotade och stank, gasen var synnerligen giftig och åtskilliga ögonbryn strök med vid oförsiktig hantering. Det är svårt att frigöra sig från misstanken att bilden är arrangerad.
Västkusten förr
33 flottister omkom när ”Ulven” minsprängdes
Ubåten ”Ulven” på Eriksbergsvarvet i augusti 1943.
”Ulven” – 66 meter lång, byggd i Karlskrona år 1929 – minsprängdes den 15 april 1943 vid en övning kring Stora Pölsan i Göteborgs skärgård. Samtliga 33 män ombord dog på några ögonblick, antingen direkt av explosionen eller av snabb drunkning och högt tryck. ”Ulven” kraschade mot bergbotten. Det var en torsdag och klockan var 18.25, några hade antagligen suttit och ätit ärtsoppa.
Inledningsvis hoppades marinledningen att besättningen var vid liv bakom vattentäta skott. Sökandet blev alltså ett tidspressat helvete för ubåtar, minsvepare och fiskebåtar i mörker och grov sjö och ett område fullt med minor. 50 fartyg och 1 500 man slet dygnet runt. Sverige höll andan.
Den 5 maj kunde dykaren Alvar Eriksson sätta fötterna på ”Ulvens” däck och konstatera att sökandet hade varit förgäves. ”Ulven” låg på 52 meters djup med ett jättehål midskepps.
Hängande mellan pontonerna Frigg och Oden släpades den under sommaren av bärgningsbåtar till Göteborg.
I GP av den 3 augusti 1943 ägnades stort utrymme åt att betona att de 33 offrens lidande inte varit utdraget.
”Det är oförtydbart, att en snabb drunkningsdöd drabbat de flesta, därpå tyder också, att inga mekaniska skador kunde upptäckas på flertalet ombordvarande, medan typiska tecken på drunkning stodo klara för fackmännen, som fastslå i rapporten, att ”männen överraskats i gravmörker och det hela har varit över på några korta ögonblick”, i vilket sammanhang kapten Zacke passade på att tillfoga, att uppgifter om att en och annan skulle ha försökt taga sig ut äro absolut felaktiga.”
”Ulven” – 66 meter lång, byggd i Karlskrona år 1929 – minsprängdes den 15 april 1943 vid en övning kring Stora Pölsan i Göteborgs skärgård. Samtliga 33 män ombord dog på några ögonblick, antingen direkt av explosionen eller av snabb drunkning och högt tryck. ”Ulven” kraschade mot bergbotten. Det var en torsdag och klockan var 18.25, några hade antagligen suttit och ätit ärtsoppa.
Inledningsvis hoppades marinledningen att besättningen var vid liv bakom vattentäta skott. Sökandet blev alltså ett tidspressat helvete för ubåtar, minsvepare och fiskebåtar i mörker och grov sjö och ett område fullt med minor. 50 fartyg och 1 500 man slet dygnet runt. Sverige höll andan.
Den 5 maj kunde dykaren Alvar Eriksson sätta fötterna på ”Ulvens” däck och konstatera att sökandet hade varit förgäves. ”Ulven” låg på 52 meters djup med ett jättehål midskepps.
Hängande mellan pontonerna Frigg och Oden släpades den under sommaren av bärgningsbåtar till Göteborg.
I GP av den 3 augusti 1943 ägnades stort utrymme åt att betona att de 33 offrens lidande inte varit utdraget.
”Det är oförtydbart, att en snabb drunkningsdöd drabbat de flesta, därpå tyder också, att inga mekaniska skador kunde upptäckas på flertalet ombordvarande, medan typiska tecken på drunkning stodo klara för fackmännen, som fastslå i rapporten, att ”männen överraskats i gravmörker och det hela har varit över på några korta ögonblick”, i vilket sammanhang kapten Zacke passade på att tillfoga, att uppgifter om att en och annan skulle ha försökt taga sig ut äro absolut felaktiga.”
Västkusten förr
Gunder och Arne skrev friidrottshistoria
Den 2 juli 1942 dominerades Göteborgs-Postens förstasida inte bara av världskriget – där tyskarna fortfarande hade initiativet – utan också av nyheten om ett nytt världsrekord på den engelska milen:
Trots krig, trots politisk högspänning och andra förstasidessaker får telegrammet med Göteborg som avsändningsort plats i de stora världsbladen. Det innehåller att svensken Gunder Hägg vann den stora duellen md Arne Andersson knappt men klart på 4.06.2 eller två tiondelar under det gamla världsrekordet som var 4.06.4. Exakt denna tid fick Arne Andersson. Inuti tidningen fullständiga referat och intervjuer om denna mest sensationella idrottstävling som ägt rum i Göteborg, och som bevittnades av 19.669 personer innanför Slottsskogsvallens grindar.”
Kampen mellan Gunder Hägg och Arne Andersson hör till den svenska friidrottshistoriens klassiska tvekamper. För göteborgarna var frågan extra angelägen, ty Arne Andersson företrädde Öis. Hägg var naturbarnet som tränade i skogarna och emellanåt återvände till civilisationen i fantastisk form. Han hade ett lätt och mjukt löpsteg. Arne Andersson betraktades som en slitvarg och träningsprodukt.
Under perioden 1941-1945 satte de tillsammans 20 världsrekord. Kort efter kriget avstängdes de på livstid för brott mot amatörreglerna.
Men denna kväll på Slottsskogsvallen – samtidigt som tyskarna vann framgångar i Sevastopol och Nordafrika – brydde sig ingen om eventuella kuvert med kontanter.
Världsrekordet på Slottsskogsvallen var inledningen på den ofattbara formtopp som emellanåt kallas "Gunder Häggs 80 dagar". Fram till och med den 20 september satte han tio världsrekord, däribland ytterligare ett nytt rekord på engelska milen.
Strängt taget var det 82 dagar.
Kvällen på Slottsskogsvallen i Göteborg var alltså inledningen på en period då Gunder Hägg i princip satte ett världsrekord i veckan.
Trots krig, trots politisk högspänning och andra förstasidessaker får telegrammet med Göteborg som avsändningsort plats i de stora världsbladen. Det innehåller att svensken Gunder Hägg vann den stora duellen md Arne Andersson knappt men klart på 4.06.2 eller två tiondelar under det gamla världsrekordet som var 4.06.4. Exakt denna tid fick Arne Andersson. Inuti tidningen fullständiga referat och intervjuer om denna mest sensationella idrottstävling som ägt rum i Göteborg, och som bevittnades av 19.669 personer innanför Slottsskogsvallens grindar.”
Kampen mellan Gunder Hägg och Arne Andersson hör till den svenska friidrottshistoriens klassiska tvekamper. För göteborgarna var frågan extra angelägen, ty Arne Andersson företrädde Öis. Hägg var naturbarnet som tränade i skogarna och emellanåt återvände till civilisationen i fantastisk form. Han hade ett lätt och mjukt löpsteg. Arne Andersson betraktades som en slitvarg och träningsprodukt.
Under perioden 1941-1945 satte de tillsammans 20 världsrekord. Kort efter kriget avstängdes de på livstid för brott mot amatörreglerna.
Men denna kväll på Slottsskogsvallen – samtidigt som tyskarna vann framgångar i Sevastopol och Nordafrika – brydde sig ingen om eventuella kuvert med kontanter.
Världsrekordet på Slottsskogsvallen var inledningen på den ofattbara formtopp som emellanåt kallas "Gunder Häggs 80 dagar". Fram till och med den 20 september satte han tio världsrekord, däribland ytterligare ett nytt rekord på engelska milen.
Strängt taget var det 82 dagar.
Kvällen på Slottsskogsvallen i Göteborg var alltså inledningen på en period då Gunder Hägg i princip satte ett världsrekord i veckan.
Västkusten förr
Prinsen inspekterade övningen
Militärövning i Göteborg den 23 augusti 1937. Landshövding Jacobsson sitter civilt hopsjunken med hatten i knät. Den gänglige ädlingen är prins Carl, Oscar II:s tredje son. Prins Carl har inte lämnat några djupare avtryck i den svenska historien, men han har varit inblandad i några vackra marginalnoteringar. Två av hans döttrar – Märta och Astrid – gifte sig med kungar. Prins Carl var alltså inte bara den svenske kungens bror. Han var också svärfar till de norska och belgiska tronerna. Dessutom anses hans döttrar ha uppfunnit – eller inspirerat till – det bakverk som går under namnet prinsesstårta.
Västkusten förr
Munter evakuering
Flyglarmet löd. Fabriken evakuerades. Men ser inte den panikartade flykten misstänkt munter ut? Jo, det är blott en övning den 27 augusti 1937. Detta var den första av flera luftförsvarsövningar i Göteborgstrakten inför det världskrig som allt fler befarade skulle komma till Europa. Under tre dygn fick göteborgarna se och höra sådant som under de kommande åren skulle bli alltför bekant: sirener och mörkläggning.
Samtidigt var oron inte större än att Göteborg några veckor tidigare hade arrangerat en stor turistvecka med kappseglingar, festspel på Bohus fästning, konserter och rundturer.
Samtidigt var oron inte större än att Göteborg några veckor tidigare hade arrangerat en stor turistvecka med kappseglingar, festspel på Bohus fästning, konserter och rundturer.
Västkusten förr
Ubåten utanför Hönö
U843 bärgas utanför Hönö 1958. Denna drygt 76 meter långa tyska ubåt sänktes i Kattegatt av brittiskt bombflyg under andra världskrigets sista månad, den 9 april 1945. Bara tolv av 56 tyska flottister överlevde. Bärgningsoperationen 13 år senare organiserades av den brittiska flottan. U843. Det var inte intresset för nazistisk teknologi som motiverade engelsmännen att genomföra den dyra och mödosamma bärgningen utanför Hönö. Det var förhoppningar om lasten. Engelsmännen lär ha blivit besvikna när de undersökte utbåten. Men bland fynden fanns åtminstone bland annat tungmetallen Volfram - och ett ton opium.
Västkusten förr
Sverige bakom minspärrarna
Den 27 juli 1942 återkom ”Drottningholm” till Göteborg. Det hade varit en livsfarlig resa. Sverige låg bakom dubbla minspärrar – både Tyskland och Storbritannien ansåg sig ha skäl att vara misstänksamma. Den svenska lejdtrafik som trots allt lyckades sippra genom systemet, med last av papper, spannmål, olja, bomull och kaffe, hade förfärande höga förlisnings- och dödstal. ”Drottningholms” resa i juli 1942 avvek från dessa typiska lejdtransporter i det att det huvudsakligen handlade om att transportera människor. Enligt samtida tidningsreferat fanns det 43 svenskar, 646 tyskar, 123 italienare och 2 ungrare ombord. Under de kommande åren skulle ”Drottningholm” tillsammans med Svenska Amerika Liniens systerfartyg ”Gripsholm” tas i anspråk för de av eftervärlden betydligt mer berömda fångutväxlingarna av sammanlagt ungefär 10 000 soldater.
Det ögonblick som bilden visar var alltså av betydligt mer civil karaktär och tidningsreportagen från ”Drottningholms” ankomst är närmast uppsluppna: en italiensk ”matrona” som kysser flaggan och säger ”Nu äro vi nästan hemma, caro mio” en ung SKF-familj som tas emot av SKF:s exportchef, den avgående svenska ministern i Chile, Axel Paulin som fått med sig blott 25 kilo packning efter trettio års utlandstjänst. Det var förresten ”Drottningholms” andra världskrig. Under det första hade hon, som ångbåt under namnet ”T/S Virginian”, använts för amerikanska trupptransporter.
Det ögonblick som bilden visar var alltså av betydligt mer civil karaktär och tidningsreportagen från ”Drottningholms” ankomst är närmast uppsluppna: en italiensk ”matrona” som kysser flaggan och säger ”Nu äro vi nästan hemma, caro mio” en ung SKF-familj som tas emot av SKF:s exportchef, den avgående svenska ministern i Chile, Axel Paulin som fått med sig blott 25 kilo packning efter trettio års utlandstjänst. Det var förresten ”Drottningholms” andra världskrig. Under det första hade hon, som ångbåt under namnet ”T/S Virginian”, använts för amerikanska trupptransporter.
Västkusten förr
Smörgåsar och uniformer
I flera decennier hade Landstormen årliga träningsläger i Gottskär på Onsalahalvön. Landstormen hade ursprungligen bildats på 1880-talet och blev i praktiken en militär lokalorganisation . Från Första världskriget finns det många underbara fotografer av trinda grosshandlare i kålbladshattar som röker pipa och dricker pilsner på någon kobbe. Men under Andra världskriget började Landstormen kännas alltmer otidsenlig – och 1942, mitt under kriget, lades organisationen ner. Under de sista decennierna fanns också en ungdomsorganisation, ett slags halvmilitär scoutrörelse under landstormens banér. Det är medlemmar av denna ungdomskår – snarare än den lite förgubbade traditionella landstormen – som kan antas ha fastnat på bild när fotografen i början av 1940-talet besökte övningarna i Gottskär. Kaffe och smörgåsar av grovt bröd verkar stå på menyn.
Västkusten förr
Hitlerhälsningen på Gamla Ullevi
Den 19 september 1937 var det handbollslandskamp mellan Sverige och Tyskland utomhus på Gamla Ullevi. Världen hade börjat vänja sig vid att tyska landslag gjorde Hitlerhälsning inför matcherna.
Västkusten förr
Demonstration mot stridsgas
En demonstration för fred och mot stridsgaser på Järntorget den 29 juli 1929. Gaskrigföring – bland annat med klorgas – i stor skala var en av många otrevliga arv från Första världskriget. I princip hade gaskrigföring förbjudits enligt Génèveprotokollet 1925, men protokollets regelverk var ganska svagt. Det fanns alltså goda skäl att demonstrera mot gaskrig även 1929. Fotografiet avslöjar den besvärande omständigheten att två av de fem demonstranterna i täten går i otakt med musiken.
Västkusten förr
Välbekant del av Uddevalla
Flygbild över Bohusläns regemente i Uddevalla någon gång på 1930-talet. Bataljonskasernerna och kanslihuset gör ett imposant intryck även från luften. De ritades av arkitekten Victor Bodin och användes av regementet från 1913 fram till nedläggningen 1992. För de flesta svenskar ser Bohusläns regementes byggnader vagt bekanta ut. Det beror inte på att de flesta svenskar besökt dessa kasernbyggnader, utan på att den ofattbart flitige arkitekten Bodin tycks ha varit inblandad i nästan alla regementsbyggnader som uppfördes i Sverige i början av 1900-talet: Borås, Karlstad, Örebro, Skövde, Vänersborg. Dessutom ritade han posthusen i exempelvis Karlstad, Gävle och Norrköping. Vi svenskar är kollektivt vana vid att regementsbyggnader ser ut som arkitekten Bodin ville att de skulle se ut.
”Västkusten förr” – ett samarbete mellan museer och medier
”Västkusten förr” är ett stort samarbetsprojekt som berättar Västkustens historia och historier – från Strömstad till Laholm – med hjälp av fotografier från musei- och pressarkiven. Tyngdpunkten ligger på fotografiskt material från perioden 1870-1970.
I ”Västkusten förr” ingår Stampen Media, Bohusläns museum, Göteborgs stadsmuseum, Hallands länsmuseer, Bokförlaget Max Ström och engagerade privatpersoner.
Resultaten från ”Västkusten förr” presenteras fortlöpande i Stampen Medias tidningar. För projektets senare skede planeras bland annat bokutgivning och museiutställningar.
Hör av dig!
En mängd bilder och bildtexter publiceras inom ramen för projektet ”Västkusten förr”. Om du ser någon upplysning i en bildtext som är felaktig eller missvisande - kontakta gärna Stampens Medias projektredaktör Kristian Wedel. Epost: kristian.wedel@gp.se.
När det gäller några bilder kan upphovsrätten vara okänd eller oklar. Hör av dig om du äger en sådan bild och anser att de upphovsrättsliga villkoren inte är uppfyllda.
Vi kommer att korrigera eventuella fel av betydelse så fort som möjligt.
GP Göteborgiana
Nu kan du få alla våra texter och reportage om det gamla Göteborg som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Göteborgiana. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
