Den svenska golfhistorien börjar i Göteborg

Nu finns Göteborgsboken som alla historieintresserade golfare måste läsa.

ANNONS
|

Det finns en gravsten i utkanten av Östra kyrkogårdens tionde kvarter med felstavad namnskylt.

Hade det inte varit för att den avlägsna släktingen Ulf Thorén (välkänd TV-man på 1960-talet) vilar i samma familjegrav, och att graven intill faktiskt är hela kyrkogårdens äldsta minnesvård, hade förmodligen få flanörer sänkt farten under sin söndagspromenad.

Att Viktor Hugo Setterberg på plaketten kallas Viktor H Zetterberg är visserligen beklagligt, men kan knappast förklara den bristande uppmärksamheten. Viktor Setterbergs namn har helt enkelt fallit i glömska - kanske aldrig ens fått fäste i de breda folklagren.

De göteborgska golfhistorikerna Bengt Larsson, Claes Olsson och Carl-Axel Sahlquist visste bättre. För dem har Setterberg (1859-1945) alltid varit ”svensk golfs fader”, och när trion för tre år sedan inledde arbetet med den faktafyllda boken: ”De första inom svensk golf” tog föregångaren med stort S ett stort steg fram i ljuset. Inte bara för sin tidiga skicklighet på golfbanan, utan lika mycket för sin iver att dokumentera den växande sporten.

ANNONS

– Setterberg skrev 40 000 sidor om golf, och var dessutom en hängiven och ambitiös amatörfotograf. Hans bilder var förstås en skatt för oss, säger Claes Olsson som tidigt 1970-tal rundade av sin egen elitsatsning och för 16 år sedan bestämde sig för att förena sitt livs två stora intressen: golf och historia. Det var då Olsson tog initiativ till Göteborgs Golfklubbs historiska kommitté där han allt sedan starten hållit ett fast grepp om ordförandeklubban.

Framlidne Bengt Larsson var tidigare ordförande i det nationella Svenska Golfhistoriska Sällskapet medan Göteborgs GK:s förre ordförande, Carl-Axel Sahlquist, lagt den litterära grunden med sina många golfhistoriska artiklar.

Bland övriga förtroendevalda återfanns ett helt knippe välkända namn från den brittiska diaspora som sedan länge satt sin prägel på det göteborgska affärslivet: Arthur Seaton, John Miller, James Keiller, Edward Carnegie.

Det var i Göteborg den organiserade svenska golfens vagga stod, och det var en brittisk präst som fick vaggan att gunga.

När den 28-årige Arthur Vandelour Despard kom till Göteborg sommaren 1890 var han nygift och nyfiken; hur skulle det egentligen bli att predika herrens ord i ett nordiskt land? Despards installerade sig i prästbostaden på Kungsportsavenyn 5 och gjorde snart den engelska församlingens andliga samlingspunkt – St Andrews church vid Hvitfeldtsplatsen – till sitt andra hem.

Stadens affärsliv blomstrade och erbjöd ännu ett myller av brittiska band. Fabrikerna skrek efter arbetskraft och den lantarbetare som inte valde att söka lyckan i Amerika kunde lätt landa ett jobb vid en maskin på Gårda eller i en verkstad längs Mölndalsån. Den driftige Despard tyckte för sin del att det saknades något. En golfklubb till exempel.

ANNONS

Låt vara att familjen Sager redan 1888 låtit komplettera sin engelska park i Mullsjö med en sexhåls golfbana, det var i Göteborg sporten på allvar fick fäste. Här – med den växande stadens energi – fanns allt som behövdes. Utöver handelsmännens kopplingar till en brittisk livsstil, en nobless som uppskattade nya möjligheter att lekfullt utveckla sällskapslivet. Dessutom hade idrottsrörelsen redan börjat breda ut sig kring staden vid älven. Skrinnarna organiserade sig i landets första skridskoklubb redan på 1860-talet. 1869 stiftades Göteborgs Gymnastiksällskap med regelbundna övningar i det nybyggda Exercishuset på Heden. Cyklisterna gick samman i Göteborgs Velocipedklub 1882, ett år senare föddes Idrottssällskapet Lyckans Soldater och 1887 tog Wilhem Friberg initiativ till Örgryte Idrottssällskap. Kort sagt: Det tränades och tävlades lite varstans när den idrottsintresserade Arthur Despard sommaren 1890 steg av båten och började se sig omkring i sin nya hemstad.

Det skulle ta mindre ett år innan Despard den 15 april 1891 kallade till ett möte för att grunda landets första golfklubb: Gothenburg Golf Club. Grosshandlare Oscar Dickson (son till den från Skottland invandrade James Dickson) valdes till ordförande, medan Despard själv utsågs till sekreterare. Bland övriga förtroendevalda återfanns ett helt knippe välkända namn från den brittiska diaspora som sedan länge satt sin prägel på det göteborgska affärslivet: Arthur Seaton, John Miller, James Keiller, Edward Carnegie. Bland de svenskar som tidigt gjorde avtryck märktes bland andra Gösta Dalman och Ove Eriksson som både hade egna kopplingar till England. Den senare – som egentligen inte alls hette Ove, utan var döpt till Olof, Wilhelm, Eric – utmärkte sig också som målvakt i Sveriges allra första fotbollslandskamp sommaren 1908.

ANNONS

De tidigaste golfbanorna sågs försiktigt breda ut sig kring Sannegårdshamnen och Arendal på Hisingen men pionjärklubben Gothenburg Golf Club kom att ersättas av nya föreningar sedan initiativtagaren Despard 1894 flyttat tillbaka hem till England.

Vid den här tiden nämndes Hugo Setterbergs namn allt oftare. Den niohålsbana över 997 meter som samma sommar invigdes på Arendal bar Setterbergs märke, och han var snart dessutom mannen bakom nya banor i Sandviken och Hovås.

Grunden var lagd, och sedan Göteborgs Golfklubb grundats 1902 fick sporten en allt starkare ställning med den nyanlagda Hovåsbanan som bas. Låt vara att det dröjde till 1933 innan banan var fullt utbyggd till 18 hål. Via namn som Tor Törnsten (1874-1950) och Erik Runfelt (1893-1978) växte golffamiljen, och sporten kom att lämna sin exklusiva roll som socialt kitt för stadens mest välbärgade till att omfamna nya grupper och så småningom utvecklas till en folksport.

Bengt Larsson, Claes Olsson och Carl-Axel Sahlquist förvaltar arvet efter Viktor Setterberg på ett både lustfyllt och intresseväckande sätt. Allra bäst lyckas författarna när de knyter an till skeenden även utanför banan. I staden, i samhällsutvecklingen, i geografin och tekniken.

Missa inget från GP Göteborgiana!

Nu kan du få alla våra texter och reportage om det gamla Göteborg som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Göteborgiana. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS