Hur långt är 100 000 år? Frågan är närmast bisarr. En sådan tidsrymd är lika omöjlig att föreställa sig som evigheten. Ändå tränger sig frågan på dessa dagar då Sveriges folkvalda politiker fattar beslut om slutförvaring av kärnavfall med en dödlig radioaktivitet under så lång tid.
Ett sätt att försöka närma sig frågan är att försöka blicka bakåt i tiden. Hur såg jorden ut för 100 000 år sedan? Det är ungefär hälften av den tid som människan, homo sapiens, existerat. Vi levde då samtidigt med neandertalare och homo erectus och hade just börjat lämna Afrika. Även om det sannolikt fanns någon form av mänsklig språklig kommunikation, är mycket av det vi i dag förknippar med mänskligt liv något som uppstod nyss sett i detta tidsperspektiv. Den äldsta konst man funnit i form av grottmålningar är cirka 40 000 år gammal, jordbruket uppstod för bara 8 000 -10 000 år sedan och skriftspråket för ungefär 5 000 år sedan.
I Henning Mankells filosofiska bok ”Kvicksand” (2014), som blev till under hans cancerbehandling, skriver han om upptäckten av de återkommande istiderna. För bara några hundra år sedan kände man inte till detta. Forskaren Milutin Milanković (1879-1958) försökte förstå mekanismerna bakom dem genom att undersöka jordens återkommande temperaturförändringar.
LÄS MER:Recension: ”Jorden – vår planets historia och framtid” av Johan Rockström och Owen Gaffney
I dag är forskare eniga om att flera istider kommer att drabba Sverige men när och hur tätt de kan inträffa är osäkert.
Fram tills den senaste inlandsisen drog sig tillbaka – det var faktiskt bara för bara tiotusen år sedan – täcktes Sverige av ett istäcke som var hela 3 kilometer tjockt. Detta innebar att varje kvadratmeter av urberget utsattes för ett tryck på 3 000 ton. Berget höll men det trycktes ned och sprickbildningar uppstod. När isen drog sig tillbaka täckte havsvattnet en stor del av det som i dag utgör Skandinavien. Sedan dess har berget fjädrat tillbaka. Landhöjningen pågår ännu. Höga kusten reser sig en hel meter på hundra år.
I dag är forskare eniga om att flera istider kommer att drabba Sverige men när och hur tätt de kan inträffa är osäkert. Henning Mankell skriver, med stöd av forskning, att en ny istid kommer att vara här om ungefär 5 000 år och ha ett maximum om ungefär 20 000 år. Den kraftigaste istiden kommer att kulminera om ungefär 60 000 år då Stockholm kommer att vara täckt av ett 2,5 km tjockt istäcke. Urberget, vår sinnebild för det stabila och oföränderliga, kommer ännu en gång att tryckas ned och sprickbildningar kommer att uppstå. När isen smälter kommer havsnivån att ligga 100 meter högre än idag.
Oavsett om en eller flera istider kommer att inträffa under de 100 000 år som det livsfarliga kärnavfallet behöver kapslas in så väcker detta mängder av frågor. Hur kommer framtidens istider att påverka slutförvaret? Hur kan man veta var kärnavfallslagret finns när berg och hav har förflyttats under inlandsisens inverkan? Hur kan vi kommunicera lokalisationen och faran till de biologiska varelser vi hoppas finns kvar på jorden då? Vilka språk och symboler kommer de att kunna tolka och hur skall informationen bevaras under denna närmast oändliga tid?
Därtill kommer alla andra frågor. Forskarvärlden är i dag oenig hur länge det innersta skyddslagrets kopparkapslar håller. Det finns kunniga korrosionsforskare som menar att de kommer att börja läcka redan om 100 år. Hur kommer nästa lager av skydd, bentonitleran, att klara bergets och grundvattenflödets förändringar under inlandsisen? Kommer radioaktivitet att läcka ut och spridas med grundvattnet?
LÄS MER:Bill McKibben är klimatångestens fader
Om du i dag föder två barn och var och en av dem fortsätter att föda i genomsnitt två barn kommer du efter 30 generationer att ha fått över en miljard avkommor.
Vad som kommer att hända under de kommande 100 000 åren är förstås omöjligt att veta. Kanske har de av människan orsakade klimatförändringarna omöjliggjort allt biologiskt liv på jorden, eller allt mänskligt liv. Men när vi fattar politiska beslut som har en så lång påverkan på jordens kommande existens kan vi inte utgå från att jorden ändå går under. Vi måste planera för en hållbar framtid för våra efterkommande.
Hur långt är 100 000 år? Om du i dag föder två barn och var och en av dem fortsätter att föda i genomsnitt två barn kommer du efter 30 generationer att ha fått över en miljard avkommor. När jag försökte öka på till 300 generationer gav datorn upp.
100 000 år motsvarar ungefär 3 000 generationer.
När dagens politiker pressas till snabba beslut kan man fundera över om det är förenligt med vår syn på demokrati, folkstyre, att politiker med en mandatperiod på fyra år fattar beslut som påverkar tillvaron under de kommande 25 000 mandatperioderna. Åtminstone bör det nog leda till djupare eftertanke än de aktuella energipriserna, de senaste opinionsmätningarna eller kortsiktiga kommersiella intressen.
Henry Ascher är professor i folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet och barnläkare.
LÄS MER:Klimatklassikern som förändrade en hel värld
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
