Moa Eriksson Krutrök : Generation Z föredrar att följa kriget på Tiktok

Under kriser kan Tiktok ge en ofiltrerad bild av nyhetsläget som annars placeras bakom pressetiska spärrar. Det är också så många unga tar del av information om kriget i Ukraina. Men krigsrapporteringen där är ett etiskt dilemma, skriver forskaren Moa Eriksson Krutrök.

ANNONS

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har unga tagit del av kriget på Tiktok. Trots att vuxenvärlden under lång tid avvisat appen som bara en dansapp för barn blev det nu tydligare än någonsin: här samsas hundvalpar, skolskjutningar och livsångest på en och samma plattform. Beroende på vad man väljer att titta vidare på, eller swipea bort ifrån, lär sig appen vad den ska servera. Även när det gäller bilder av krig och förödelse.

Bilder av krig har alltid gett upphov till nya politiska krafter. De skapar engagemang och uppmanar oss: Så här ser det ut, vad ska du göra åt det? Roger Fenton (1819-1869) var en av de allra första krigsfotograferna. Han anställdes för att ta bilder av Krimkriget under 1850-talet. Främst var hans roll att motverka krigets impopularitet hos det brittiska folket. Därför undvek han bilder på döda, skadade eller lemlästade soldater. I stället poserade soldaterna i sina tältläger iklädda ståtliga uniformer på de långexponerade bilderna han tog.

ANNONS

Och visst är det så att budskapet ibland väger tyngre än innehållet och kan ge upphov till nya politiska initiativ, omkullkasta tidigare idéer och skapa motstånd. Vi minns väl alla bilden av den syriske pojken Alan Kurdi, uppsköljd på en strand vid Medelhavet 2015, som snabbt blev viral och gav nya insikter om magnituden av den pågående flyktingkrisen. Sådana bilder kan spridas och förändras i nya format på nätet. Mette Mortensen, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Köpenhamns universitet, har studerat hur just det fotografiet kunde inkorporeras i nya kontexter på sociala medier och ge upphov till politisk diskussion och engagemang på nätet.

Under pågående kriser kan Tiktok användas för att ge en mer direkt, ofiltrerad bild av nyhetsläget som annars placeras bakom pressetiska spärrar.

Sättet vi kan förstå kriser formas av mediet. I en intervju med Jacques Derrida i boken ”Philosophy in a Time of Terror”, undrade den franske filosofen retoriskt vad 9/11 hade varit utan televisionen. Detta eftersom hela världen i realtid såg det andra tornet träffas, i en direktsänd uppvisning av terrorismens mörker.

Så, hur kan dagens nya medier spela roll för hur vi förstår det rådande kriget i Ukraina i dag? Särskilt när vi också vet hur ofta plattformen används, inte minst bland unga, vilket Internetstiftelsen kontinuerligt har visat i sin årliga statistik.

Det har påståtts att Tiktok är som gjort för krig. På Tiktok kan innehållet sprida sig snabb, på oförutsägbara sätt, och det kan vara svårt att skilja sanning från osanning. Detta beror även på Tiktoks teknologiska förutsättningar, inte minst dess ljudfunktion, där ljud kan återanvändas från tidigare filmer. Detta kan skapa en otydlighet i vad som är nytt kontra gammalt material.

ANNONS

Särskilt har gammalt ljud fungerat som ett ytterligare sätt att sprida desinformativt material, där samplat ljud från beskjutningar lagts ovanpå skakiga bilder, hashtaggade med #ukraine. Om detta material ens kommer från Ukraina kan ofta inte verifieras.

Det är alltid med glimten i ögat, men här är det mitt under brinnande krig.

Att dokumentera ett pågående krig är förenat med stor risk. Krigsfotografen Robert Capa (1913-1954) blev känd för sina bildserier under det spanska inbördeskriget 1936. Särskilt blev hans bilder av det han kallade för ”döden i vardande”, föreställande en soldat som faller bakåt med geväret i hand, i stunden då han blir träffad av en kula. Capa lär ha sagt att "om dina bilder inte är tillräckligt bra är du inte tillräckligt nära." Samtidigt ifrågasattes äktheten bakom hans bilder och man har försökt bevisa att han i själva verket iscensatt dem. Om detta har det spekulerats, men inte ännu verifierats.

Särskilt intressant är hur kriget dokumenteras på Tiktok, där användarna får ta del av ett krig på sätt vi annars förknippar med mer ordinära företeelser. Särskilt framträdande har de ukrainska Tiktokarnas egna “POV” (point of view) varit. På appen har man fått ta del av deras verklighet genom deras ögon, på sätt som man snarare förknippar med vardagen än krig. I dessa filmer från Ukraina har vi snarare fått ta del av bristen på avocados, danser till glad italiensk musik (som den gamla slagdängan ”C'è la luna mezzo mare” från 1920-talet), eller poserande framför kameran.

ANNONS

Det här är ett Gen z-tilltal som kanske inte passar alla, men det fungerar på Tiktok. Där använder man precis dessa referensramar och memes för att berätta om sina liv, ofta på ironiska sätt. Tiktok-användare kan berätta om gången de råkade skriva in sig på en bibelskola i stället för en högskola i Australien. Eller skildra kriget med arga lappar i deras bostadshus kring användandet av vindspel på balkongen. Det är alltid med glimten i ögat, men här är det mitt under brinnande krig.

Det här sättet att delge sina krigsupplevelser tvingar oss att reflektera över gränsdragningar mellan content kontra information, berättandet kontra granskandet, medborgare kontra influencer. Inte minst blir detta viktigt i och med nya rapporter om unga medieanvändares förhållande till Tiktok som informationssöktjänst i likhet med Google.

Men en önskan om mer och snabbare information kan i stället bidra till andra risker, inte minst en etisk problematik.

Under en techkonferens i juli hävdade Prabhakar Raghavan, senior vicepresident för Google, att ungefär 40% av ungdomarna som letar efter ett ställe att luncha på inte söker på Google längre, utan på Tiktok eller Instagram. Även om Tiktok ofta kategoriseras som en underhållningsapp, visar forskning att Tiktok, till skillnad från Facebook och Instagram, är en app där användarna särskilt tar del av uppdateringar från kriget i Ukraina.

Under pågående kriser kan Tiktok användas för att ge en mer direkt, ofiltrerad bild av nyhetsläget som annars placeras bakom pressetiska spärrar. Hur ser det ut, på riktigt? Ofta har sociala medieanvändares bilder, filmer och dokumentation från pågående kriser eller skeenden kallats för medborgarjournalistik, eftersom de tar en roll av att dokumentera direkt från platsen där det sker. Med kameran ständigt med sig i fickan är denna praktik närmare oss nu än någonsin.

ANNONS

Men en önskan om mer och snabbare information kan i stället bidra till andra risker, inte minst en etisk problematik. Exempelvis kunde Tiktok-användare ögonblickligen ta del av bilder från trängselolyckan i Seoul under Halloween-helgen 2022, där ca 159 personer dog och 196 personer skadades. På TikTok spreds filmer med bilder från den tragiska olyckan, inklusive offrens dödsskrik och paniken i deras ögon.

Är det etiskt rimligt att sprida bilder från sådana olyckor på en plattform där innehåll inte kan modereras tillräckligt snabbt? Vad blir Tiktoks roll i vår framtida informationsspridning, och hur påverkar det vår bild av pågående kriser?

Moa Eriksson Krutrök

Fil. dr. i sociologi och universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Det första sociala medier-kriget

LÄS MER:Fem frågor om det digitala kriget

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS