Recension: "It must be heaven"
I samma anda som Roy Andersson har Elia Suleiman humorn som vapen när han går till angrepp mot dogmer, övervakning och polisbrutalitet. Komedin "It must be heaven" rymmer surrealistisk satir, sorgebearbetning och en innerlig längtan efter ett självständigt Palestina.
Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.
Denna artikel är endast för prenumeranter.
Just nu!
3 månader för 1 kr
Ingen bindningstid.
Visa allt som ingår
Redan prenumerant? Logga in för att läsa: