Arkadspelet Fixar Felix Jr håller ställningarna i spelhallen men efter 30 år börjar Ralf tröttna på att röja och riva så att Felix kan återställa och bli hjälte. Den tilldelade rollen är otacksam och han besöker anonyma skurkar för att försöka anamma deras mantra: jag är ond, det är gott nog.
Det går så där och Röjar-Ralf lämnar sitt spel för att vinna en egen medalj och ett erkännande. Men allt har sin plats, felar något drar vaktmästaren ut sladden och då är spelet över på riktigt.
Att följa Röjar-Ralfs resa på väg mot insikt och självinsikt är både lustfullt och spännande, med en dos existentialism. Till hjälp har han Vanilja, en charmig spelbugg som vägrar se sig som annat än en vinnare.
En massa bekanta spelfigurer från då och sedan skymtar också förbi på den stora spelcentralen alla passerar när spelhallen är stängd för natten (några av dem som tiggare då deras spel kopplats ur). Allt fångat med 8-bitarsgrafik och senaste 3D-teknik i skön harmoni.
Tron (Steven Lisberger, 1982)
Matrix (Wachowski/Wachowski, 1999)
Monsters Inc. (Docter/Silverman/Unkrich, 2001)
