Filmtiteln The Revenant fick mig att plocka fram Oxford English Dictionary och komma fram till följande: När någon som förmodas vara död plötsligt dyker upp livs levande är han, eller hon, a revenant. Titeln är viktig eftersom den avslöjar filmens grundtema. Annars räcker det med tre ord för att beskriva filmens yttre handling, som är väldigt enkel: Björnattack. Svek. Hämnd.
Det är Alejandro G Iñárritu, född i Mexiko 1963, som regisserat The Revenant. Iñárritu (21 gram, Babel, Biutiful) är en personlig och konstnärlig, ibland på gränsen till pretentiös och ibland en smula new age-flummig filmskapare som är helt ointresserad av blockbusters. Alltså var det en smula oväntat att hans Birdman blev den stora vinnaren på förra årets Oscarsgala. I nya filmen ligger Leonardo DiCaprio väldigt bra till för en Oscar (DiCaprio har samlat ihop till en statyett), men i övriga kategorier kommer förmodligen mer lättillgängliga filmer att vinna.
The revenant, som närmar sig längden tre timmar, inleds med korta, drömska tillbakablickar. Sedan kastas vi med full kraft rätt in i brutalitet och skitig realism i Amerikas outforskade vildmarker på 1820-talet.
Hugh Glass (DiCaprio) och hans unge son Hawke (Forrest Goodluck), som är till hälften Pawnee-indian, tillhör en grupp av pälsjägare som lyckats få ihop en stor mängd värdefulla skinn när de hamnar i strid med indianer som tillhör Ree-folket. Pilar och gevärskulor viner i groteskt våldsdetaljerade scener, utan några klipp att tala om.
Regissören och mäster-fotografen Emmanuel Lubezki (som är filmens största stjärna) arbetar konsekvent med kontraster. Hänförande vyer över fantastiska vinterlandskap å den ena sidan. Våld och misär å den andra. Greppet fungerar bättre och bättre ju längre in man kommer i filmen, men The Revenant kräver ett visst mått av tålamod.
Förhandspublicitetenhar nästan bara handlat om att DiCaprio brottas med en grizzlybjörn. Jovars. Detta är närgånget och effektivt skildrat. Grizzlyns andedräkt går rätt genom bioduken. Faktum är att scenerna hamnar i kategorin sensationella.
Mot löfte om en belöning blir veteranen Fitzgerald (en härligt ondskefull Tom Hardy) satt att vaka över den svårt skadade Glass. Fitzgerald har en egen hemlig agenda. Eftersom Glass kommer att dö inom ett par timmar är det klokast att sticka från platsen så snabbt som möjligt, menar han.
Sedan blir filmen ett överlevnadsdrama med en DiCaprio som ålar, kryper och grymtar i snön, fram mot sista akten, som måste bli skoningslös.
Jag brukar inte ha några som helst problem med att betygsätta nya filmer, men The revenant är knivig. Det finns väldigt mycket som är bra i filmen, men det finns också bitar som är mindre lyckade, till exempel att filmen är omotiverad lång, som Tarantinos The Hateful Eight.
Men. Det känns fjantigt att ge en så här ambitiös film en trea så det får bli fyra fyrar.
