Recension: ”Saint Maud” i regi av Rose Glass
Brittiska Rose Glass ger oss suggestiv, närmast Swedenborgiansk, skräck med stänk av Ingmar Bergman. Allt från dialogen till originalmusiken samspelar i ett rafflande ödesdrama om tomheten i vår tid av icke-tro.
Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.
Denna artikel är endast för prenumeranter.
Just nu!
3 månader för 1 kr
Ingen bindningstid.
Visa allt som ingår
Redan prenumerant? Logga in för att läsa: