Utomjordingsarten boofarna letar febrilt efter en fristad i universum där de kan leva i harmoni utan att behöva utrotas av sina onda fiender i världsrymden. Så får boofarna korn på den perfekta planeten att kolonisera – dock är den befolkad av jordbor, något som inte hindrar dem från sina planer.
Genom att sätta tyngdlagen ur spel och suga upp människorna för att därefter förflytta dem till läger någonstans i Australiens ödemarker kan boofarna snabbt installera sig i de nu folktomma städerna. Men så råkar den lila boofen Oh av misstag skicka iväg en inbjudan till sin inflyttningsfest till hela galaxen så att fiendevarelserna inom några timmar kommer att nås av mailet och således kunna spåra upp boofarna.
Det gäller nu för de övriga boofarna under ledning av kapten Smek att få tag i Oh så att han kan ge dem sitt maillösen för att på så sätt kunna stoppa inbjudan att nå dess olyckliga destination.
Samtidigt har Oh träffat Tip, en tonårstjej uppvuxen i Barbados som tillsammans med sin katt lyckats hålla sig undan och i en svävande bil som påminner om den DeLorean DMC-12 som Marty rattar i Tillbaka till framtiden beger de sig mot Australien för att hitta Tips mamma.
Som kanske framgår saknar DreamWorks senaste oengagerat tecknade långfilm all form av hyfsad story och bärs mest fram av oavbrutna knasgags till tonerna av ett ständigt pladdrande och plastiga Rihannalåtar (i originalversionen gör hon även rösten till Tip).
Ta med barnen på Fåret Shaun istället.
